Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Juridiska frågor och svar
Här har vi samlat flera av de vanligaste frågorna och svaren inom de juridiska områden som vi jobbar med. Om du inte hittar svaret på just din fråga eller har ytterligare frågor om ditt ärende är du välkommen att ringa vår rådgivning på 0771-333 444 för kostnadsfri rådgivning.
- All
- Samboskap & separation
- Äktenskap & skilsmässa
- Vårdnad & underhåll
- Frågor om arv
- Frågor om arbete
- Bostad
- Övriga frågor
Ett dolt fel i en fastighet är en avvikelse, som köparen inte hade anledning att upptäcka vid en noggrann besiktning av fastigheten, från vad köparen haft fog att förvänta sig av fastigheten utifrån bl.a. dess skick, pris och säljarens uppgifter.
Nej. En bostadsrättshavares ansvar för sin lägenhet är reglerat i lag. En förening kan inte utsträcka detta ansvar i sina stadgar. En förening kan däremot, i sina stadgar, ta på sig ansvar som enligt lag tillfaller medlemmarna.
En bostadsrättsköpare har inte en lika långtgående undersökningsplikt som en fastighetsköpare har. Fel som köparen märkt eller borde ha märkt vid den undersökning som hen gjort av bostadsrätten kan dock inte utgöra fel som ger köparen rätt till prisavdrag/skadestånd.
En bostadsrättslägenhet utgör lös egendom. Köplagen är tillämplig. En bostadsrättsköpare har rätt till avhjälpande/prisavdrag/hävning och/eller skadestånd om bostadsrätten avviker från parternas avtal eller är väsentligt sämre än vad köparen haft fog att förutsätta.
Ett fel behöver motsvara ca sex procent av köpeskillingen för att vara väsentligt.
En förening kan inte hindra en medlem från att sälja sin lägenhet. Om föreningen har en fordran mot medlemmen för obetalda avgifter eller ersättning för skada kan dessa krav drivas mot medlemmen även efter försäljning.
En styrelse får inte neka en köpare medlemskap pga. en tvist med säljaren.
En styrelse som inte godkänner en köpare som medlem riskerar att ådra sig skadeståndsansvar.
En bostadsrättshavare har rätt att göra förändringar i sin lägenhet. Är förändringen väsentlig (t.ex. flytt av kök, installation av rör eller liknande) krävs styrelsens godkännande. En styrelse får dock endast vägra att medge tillstånd om förändringen är till påtaglig olägenhet eller skada för föreningen. Styrelsen har bevisbördan för att förändringen inte ska tillåtas.
Enligt lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen) kan hyresvärden, utan skäl, alltid säga upp med tre månaders uppsägningstid. En hyresgäst får alltid, även om avtalet säger något annat, säga upp med en månads uppsägningstid.
Det är viktigt att ha ett bra avtal, men än viktigare att ha en bra hyresgäst. Om du inte känner hyresgästen bör du begära referenser från arbetsgivare, tidigare hyresvärd, kolla med tingsrätt/hyresnämnd om personen förekommer i några mål/ärenden, kolla med Kronofogden om personen har skulder.
Var noga med att skriva in i avtalet att hyresgästen ska erlägga en deposition motsvarande 1-3 månadshyror. Detta blir en säkerhet för dig om hyresgästen underlåter att betala hyran eller skadar något i din bostad.
När man som sambo har barn(både gemensamma och/eller från tidigare förhållande) så kan man testamentera 50% av sin kvarlåtenskap till någon annan än barnen. Detta då barnen alltid har en oinskränkt rätt till sin laglott(50% av den avlidnes kvarlåtenskap uppdelat på det antal barn denne har) i anslutning till förälderns frånfälle.
Om du önskar hjälp av jurist att upprätta ett testamente, klicka här
När man som sambo har barn(både gemensamma och/eller från tidigare förhållande) så kan man testamentera 50% av sin kvarlåtenskap till någon annan än barnen. Detta då barnen alltid har en oinskränkt rätt till sin laglott(50% av den avlidnes kvarlåtenskap uppdelat på det antal barn denne har) i anslutning till förälderns frånfälle.
Sambos ärver inte varandra enligt lag. Om man önskar ärva varandra finns möjlighet att upprätta ett testamente där det regleras.
Nej, det bohag som ingår i bodelningen är det bohag som införskaffats under samboskapets gång, dvs från det att man flyttar ihop och framåt.
I och med att du ägde och bodde i bostadsrätten innan du träffade din sambo så ses den som införskaffad för enskilt bruk och utgör således inte samboegendom.
Om du önskar undanta fastigheten från bodelning så ska du tillsammans med din blivande sambo upprätta och underteckna ett samboavtal i vilket man avtalar bort sambolagens regler om bodelning.
Såtillvida att gemensam inflyttning sker i samband med förvärvet av fastigheten/bostadsrätten så ingår det som huvudregel i en bodelning.
Det huvudsakliga delarna som ingår i en bodelning enligt sambolagen är en gemensamt införskaffad ägandebostad samt bohag(möblemang etc.) införskaffat under samboskapets gång.
Man har ett år på sig att väcka talan om bodelning från och med datumet att samboskapet upphörde. Ett enkelt sätt att väcka frågan är att meddela den andre parten skriftligen att man begär en bodelning i enlighet med sambolagen.
I och med att en hyresrätt är en nyttjanderätt och ingenting man äger så kan det potentiellt bli en tvist om kvarsittningen i bostaden oavsett om bara en av parterna står på kontraktet. Kan man inte komma överens Är alternativet att vända sig till tingsrätten i en kvarsittningsprövning.
Nej, inte om du inte har godkänt detta pga. kvittning för tidigare förskottsbetalning eller liknande. Arbetsgivaren kan också ha rätt att hålla inne med lön om det uppstått en fordran pga. den anställde med uppsåt orsakat arbetsgivaren skada. Normalt sett ska en sådan fordran vara fastställd för att kvittningen ska ara tillåten. Arbetsgivaren måste därtill ta hänsyn det s.k. förbehållsbeloppet, dvs. ett belopp som den anställde ska få behålla för att klara sina levnadsomkostnader. Om arbetsgivaren olovligen kvittar lön kan denne bli skadeståndsskyldig pga. brott mot kvittningslagen.
När arbetsgivaren meddelar att du inte behöver stå med din arbetskraft till deras förfogande men fortfarande har rätt till lön och övriga förmåner som följer av anställningsförhållandet. Sker ofta i samband med att det hålls arbetsrättsliga förhandlingar eller som ett villkor i ett utköpsavtal.
Barns skydd mot våld och kränkande behandling förstärks
Barns skydd mot våld och kränkande behandling förstärks – Läs mer om lagändringen i föräldrabalken En förändring föräldrabalkens har trätt i kraft. (här) Förändring är ämnad att ge påverkan i domstolarnas bedömning i frågor som rör reglerat umgänge med barn. I denna...
Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!
Att inte upprätta ett bodelningsavtal vid äktenskapsskillnad kan få långtgående och oväntade konsekvenser, vilket ett nyligen meddelat avgörande från Högsta domstolen (mål nr Ä 45-23) tydligt visar. I detta rättsfall behövde en person inhämta samtycke från sin tidigare make hela 35 år efter äktenskapsskillnaden för att kunna fullfölja en fastighetsöverlåtelse. Avgörandet understryker vikten av att alltid skriva ett bodelningsavtal.
Mäklares skadeståndsansvar: Vad betyder det för säljare och köpare?
När du köper eller säljer en fastighet eller bostadsrätt är en mäklare ofta en central del av processen. Men vad händer om något går fel - kan mäklaren hållas ansvarig för skador eller om det finns fel i objektet? Det korta svaret på denna fråga är: nej oftast inte. I...
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Vårdnad
Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn
Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.
Så här går en vårdnadstvist till
Informationssamtal med kommunen
Innan en vårdnadstvist kan inledas i domstol är det enligt svensk lag obligatoriskt att föräldrarna deltar i ett informationssamtal hos kommunen. Detta samtal är ett viktigt steg för att försöka lösa konflikten utanför domstolen och genomförs av familjerätten i kommunen. Ett intyg från detta samtal måste bifogas till stämningsansökan som bevis på att samtalet har ägt rum. Det är primärt kommunen där barnet är bosatt som ansvarar för samtalen. Samtalen är kostnadsfria för föräldrarna. I första hand sker samtalet gemensamt. Det finns dock fall där det kan ske enskilda samtal. En part ska exempelvis inte tvingas att delta i samtal med sin förövare om det förekommit våld eller andra brott mellan parterna.
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättas av den kärande eller dess juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. I en vårdnadsmål kan domstolen ta ställning till tre huvudsakliga frågor:
- Vem som ska ha vårdnaden om barnet - Domstolen kan besluta om ensam eller gemensam vårdnad baserat på vad som anses vara bäst för barnet.
- Barnets boende - Var barnet ska bo och hur boendet ska organiseras, oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.
- Umgängesrätt – Hur umgänget med barnet för den förälder som inte har boendet ska utformas Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud. Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller tills dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende- och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som pågår under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som en del av grunden för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Huvudförhandling Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andra föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum för domstolens beslut, och varje situation ska bedömas individuellt. Vad barnets bästa är kan det råda mycket delade meningar kring varför en process kan vara mycket oviss och svårnavigerad då många omständigheter måste tas hänsyn till från domstolens sida. Barnets egna åsikter, beroende på ålder och mognad, tas också i beaktande.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Detta är en förenklad version av de fundamentala stegen i ett vårdnadsmål. Vid frågor eller behov av hjälp i ditt individuella fall så är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Vårdnadshavarens beslutsfattande
”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
- Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas
Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.
Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.
I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vad säger lagen om vårdnad av barn?
Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.
En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.
Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
- Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.
I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist