Juridiska frågor och svar

Först bestrider du fakturan/kravet skriftligen till motparten, via brev eller mail. Se till att spara en kopia av bestridandet så du kan styrka att du har bestridit samt när det gjordes. Ange klart och tydligt i skrivelsen varför du bestrider, dvs. dina grunder för bestridandet.
Läs mer: Hur man bestrider en faktura/ekonomiskt krav

Börja med att upprätta ett kravbrev med anmodan om återbetalning av skulden. Om detta inte skulle fungera är nästa steg att ansöka om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. Om betalningsföreläggandet bestrids så finns möjligheten att låta ärendet prövas av tingsrätten.
Läs mer om betalningsföreläggande

Rättskydd ansöker du om via ditt juridiska ombud till ditt försäkringsbolag (där du har tecknat en hemförsäkring). Rättskyddet brukar täcka ca 80 % av kostnaderna som uppstår i processen. Exempel på ärenden som innefattas av rättskydd är tvister som överstiger ett halvt basbelopp (ca 22 500kr) och vårdnads- och umgängestvister(förutsätter att ni har varit separerade i minst 2 år). Exempel på ärenden som inte innefattas av rättskydd är bodelningar, småmålsärenden (tvister under 22 500kr), arbetsrättsliga tvister och förvaltningsrättsliga ärenden såsom överklagande av beslut från Försäkringskassan. Kontakta ditt försäkringsbolag och fråga hur rättskyddet i din hemförsäkring fungerar.

Rättshjälp ansöker du om via ditt juridiska ombud hos Rättshjälpsmyndigheten. Förutsättningen för att ansöka om rättshjälp är att du tjänar under 260.000kr om året (du får lägga till 15.000kr per barn, det vill säga har du ett barn är maxbeloppet 275.000kr och så vidare). Exempel på ärenden som innefattas av rättshjälp är vårdnads/umgängestvister (i första hand rättskydd), arbetsrättsliga tvister, tvister som överstiger ett halvt prisbasbelopp (i första hand rättskydd). Notera att man i ärenden där du kan få rättskydd alltid ansöker om det i första hand. Läs mer på rattshjalp.se

I början av 2013 kom en ny lag vars syfte var att öka villaägares och bostadsrättshavares villighet att hyra ut sina bostäder i andra hand. (Notera att lagen inte gäller för andrahandsupplåtelser av hyresrätter.) Hyresgäster vars hyresavtal omfattas av den aktuella lagen har inget besittningsskydd men lagen ger dem rätt till en månads uppsägningstid. För hyresvärden, å andra sidan, gäller tre månaders uppsägningstid.

En hyresgäst får inte, utan hyresvärdens samtycke, överlåta en hyresrätt. Även om en hyresvärd skulle vägra samtycka till en hyresgästs begäran att få överlåta sin lägenhet till en närstående som varaktigt sammanbott med honom/henne kan hyresnämnden lämna tillstånd. Tillstånd ska lämnas om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen som överlåtelsen innebär.

Hyresnämnden kan också lämna tillstånd till en hyresgäst som vill byta sin lägenhet mot en annan.

Ovanstående gäller dock inte i de fall en hyresrätt överlåts från en sambo/make till den andre inom ramen för en bodelning/arvskifte. Hyresvärdens samtycke krävs inte i dessa fall.

En hyresgäst som t.ex. inte betalar hyra, hyr ut sin lägenhet olovligt i andra hand eller använder lägenhet för brottslig verksamhet kan i vissa fall bli uppsagd i förtid, dvs. få sin hyresrätt förverkad. Innebörden av detta är att hyresgästen blir skyldig att flytta direkt utan uppsägningstid. I hyreslagen räknas alla förverkandegrunderna upp, av vilka ovanstående är ett urval. Förverkande är ovanligt eftersom det oftast resulterar i en domstolsprocess. I stället använder hyresvärden förverkandegrunden som ett skäl för att bryta hyresgästens besittningsskydd.

När en hyresrätt hyrs ut i andra hand har hyresvärden rätt att ta ut skälig hyra. Har hyresvärden tagit ut oskälig hyra har andrahandshyresgästen rätt att få tillbaka den s.k. överhyran. Hyresgästen måste skicka in en ansökan till hyresnämnden inom tre månader från det att hen lämnade lägenheten. Hyresnämnden kan besluta att en hyresvärd behöver betala tillbaka överhyra för två år.

En hyresgäst får inte hyra ut sin lägenhet i andra hand om inte hyresvärden samtyckt till det eller hyresnämnden lämnat sitt tillstånd. Enligt hyreslagen § 40 ska tillstånd lämnas om (1) hyresgästen har beaktansvärda skäl för upplåtelsen (t.ex. särskilda familjeförhållanden, ålder, sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på annan ort, provsamboende), (2) hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke (t.ex. om andrahandshyresgästen kan antas missköta sig), och (3) hyran, när det gäller en bostadslägenhet, inte överstiger skälig hyra.

Ett sätt hyresgäster har försökt komma runt kraven för att få tillstånd till en andrahandsuthyrning är att låta andrahandshyresgästen i stället vara inneboende. Det finns inget förbud mot att ha inneboende, så denna möjlighet finns fortfarande kvar. Genom en lagändring från 2019 kan en hyresgäst som inte använder sin bostad i beaktansvärd utsträckning inte hyra ut en del av lägenheten till någon annan utan att denna uthyrning ses som en sådan andrahandsuthyrning som kräver samtycke/tillstånd (se § 39 st. 2).

De flesta hyresavtal ingås för obestämd tid. Sådana avtal måste sägas upp för att upphöra att gälla. I Jordabalken kap. 12 (hyreslagen) anges att den kortaste uppsägningstiden för ett sådant avtal är tre månader (längre uppsägningstid kan vara avtalad men gäller endast för hyresvärden; hyresgästen har alltid rätt att säga upp sitt hyresavtal med tre månaders uppsägningstid.

Om hyresavtal i stället har ingåtts för bestämd tid upphör det att gälla utan uppsägning, så länge som hyresförhållandet inte varat längre än nio månader. För hyresavtal som enligt avtalet ska sägas upp för att inte längre gälla anger hyreslagen (§ 4 st. 2) vilka uppsägningstider som gäller (från en dag i förväg om hyrestiden är längst två veckor till tre månader i förväg om det gäller en bostadslägenhet som hyrts för en period längre än tre månader)

Enligt semesterlagen har alla, som nämnts ovan, rätt till 25 dagar semesterledighet. Hur många av dessa som är betalda beror på hur din närvaro sett ut under intjänandeåret. Intjänandeåret löper enligt semesterlagen från 1:a april till 31:a mars. Efter den 31:a mars kan du ta ut betalda semesterdagar som du tjänat in under föregående period.
Antalet betalda semesterdagar som du har rätt till beräknas enligt formeln:

Antalet anställningsdagar/365 *antalet semesterdagar du har rätt till enligt anställningsavtalet.

Exempel: Har du varit anställd sedan 3:e september 2013 har du per den 31:a mars 2013 210 anställningsdagar (28 i september, 31 i oktober, 30 i november, 31 i december, 31 i januari, 28 i februari och 31 i mars). Har du enligt ditt anställningsavtal rätt till 25 dagars semester så blir formeln: 210/365*25=14,38

Antalet betalda semesterdagar avrundas alltid uppåt till närmsta heltal så i detta fall har du tjänat in 15 betalda semesterdagar. Du kan enligt kollektivavtal eller annat avtal ha rätt till fler semesterdagar. Lagen anger minimum, dvs. du kan inte ha färre semesterdagar än vad lagen ger dig rätt till. Semesterlagen

En anställd har alltid rätt till semesterledighet. Enligt semesterlagen har man rätt till 25 dagars ledighet under ett semesterår. Semesteråret är enligt lagen 1:a april till 31:a mars. Även om du inte har tjänat in semesterdagar så har du rätt till obetald ledighet upp till 25 dagar. Du kan kombinera intjänade semesterdagar med obetalda semesterdagar om du inte har tjänat in tillräckligt många semesterdagar. Du behöver inte ta ut obetald semester om du inte vill. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att göra det. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har du endast rätt till fem semesterdagar innevarande semesterår.
Läs mer: Kan arbetsgivaren återkalla beviljad semester?

Att en arbetsgivare inte betalar ut lönen på överenskommet datum är ett kontraktsbrott. Alla omständigheter bör dock tas hänsyn till när lönefordringar görs gällande. För att ett kontraktsbrott ska föreligga krävs i regel att utbetalning dröjts med mer än någon dag.
Läs mer om lönefordran

Du har rätt till en uppsägningstid av två månader om den sammanlagda anställningstiden är minst två år men kortare än fyra år. Reglerna om uppsägningstid finns reglerat i 11 § lagen om anställningsskydd.
Läs mer om uppsägning
Lagen om anställningsskydd
Läs mer: Arbetstagare – “underdog” i arbetsrätten

Till att börja ska du undersöka om arbetsgivaren följt LAS (lagen om anställningsskydd) och dess regler om uppsägning. Om du vill bestrida uppsägningen med syfte av att ha anställningen kvar ska du inom två veckor från det att du blev uppsagd bestrida uppsägningen skriftligt. Anledningen till ett sådant bestridande kan exempelvis vara fingerad (påhittad) arbetsbrist, att arbetsgivaren inte sett över omplaceringsmöjligheter eller följt turordningsreglerna enligt LAS. Det kan också röra sig om att arbetsgivaren sagt upp dig av personliga skäl utan att erbjuda avgångsvederlag. Om du vill ställa ett anspråk på ersättning (skadestånd) skall detta göras senast fyra månader från det att du blev uppsagd.
Checklista vid uppsägning
Läs mer om uppsägning
Läs mer om viktiga tidsfrister

Senast en månad efter att du har börjat arbeta ska arbetsgivaren lämna skriftlig information till dig om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Om anställningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte skyldig att lämna sådan information.
Läs mer: Otydliga anställningsvillkor ställer ofta till problem

En dödsboanmälan gör man till kommunen där den avlidne var bosatt. Fall där det är aktuellt att göra en dödsboanmälan är när det inte finns några tillgångar i dödsboet. Kommunen kan då i vissa fall ta över ansvaret för boet och även stå för begravningskostnaden. Dödsbodelägarna behöver i dessa fall inte se till att en bouppteckning upprättas och skickas in till Skatteverket.
Läs mer om arvsrätt

I korhet innebär den att man, i det fall man exempelvis är svensk men har sin hemvist i Tyskland, har möjlighet att i ett testamente göra ett lagval och välja att svensk lag ska gälla vid frånfälle. Om man inte gör ett aktivt lagval är det lagarna i det land man har sin huvudsakliga hemvist (stadigvarande boende) som gäller vid frånfälle.
Läs mer: Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Ett arvskifte är ett privat avtal i vilket den avlidnes tillgångar fördelas mellan delägarna i ett dödsbo. Efter att en eventuell bodelning har gjorts och alla skulder är betalda kan tillgångarna i dödsboet delas ut mellan dödsbodelägarna. Samtliga delägare ska underteckna en handling som visar att ett arvskifte har ägt rum.

En bouppteckning är en förteckning av en avliden persons tillgångar och skulder. En bouppteckning skall upprättas och skickas in till Skatteverket senast tre (3) månader från dödsdatumet. Det är upp till dödsbodelägarna att se till att en bouppgivare utses och att bouppteckning förrättas.
Läs mer om bouppteckning
Läs mer: Den administrativa sidan av döden