Övertagande av bostad från sambo vid separation
Övertagande av bostad

Sambolagen reglerar som huvudregel att endast samboegendom ska ingå i en bodelning när man separerar. Med samboegendom avser man en bostad införskaffad i anslutning till, eller under samboförhållandet. Även bohag som man införskaffat under sambotidens gång utgör samboegendom. I samband med separationen kan parterna inom ett år begära en bodelning, vilket innebär att man delar på samboegendomen. Bostaden tilldelar man därefter i regel den som har störst behov av den. Om det handlar om en ägandebostad är en förutsättning för övertagande att man har ekonomisk möjlighet att lösa ut den andre parten i samboförhållandet.

Huvudregeln

Men vad gäller i ett läge där den ena sambon hade bostaden (hyresrätt eller bostadsrätt) sedan innan och som den andre sambon vid ett senare tillfälle flyttat in i?

Som huvudregel gäller då att bostaden inte utgör samboegendom. Den står kvar på den ursprungliga ägaren eller kontraktsinnehavaren.

Undantag från huvudregeln

Det finns dock ett viktigt undantag att ta i beaktning. Enligt 22 § sambolagens finns det i vissa fall möjlighet för den andre sambon att ändå överta bostaden.

För att detta ska kunna ske krävs att det finns starka skäl som talar för att den sambo som begär övertaganderätt har ett större behov av bostaden. Det vanligaste skälet är att det finns barn med i bilden och att den begärande parten ska ha det huvudsakliga ansvaret. Andra skäl som kan spela in är ekonomisk förmåga samt hur de generella möjligheterna hos parterna ser ut att skaffa ett annat boende. Ett sådan möjlighet skulle exempelvis kunna handla om bostadskö, ekonomisk förmåga, kontaktnät osv.  I det fall det inte finns barn är det sällsynt att ett övertagande av bostad blir aktuellt om inte synnerliga skäl talar för det. I det fall det handlar om ett övertagande av en ägandebostad (bostadsrätt) är en förutsättning för övertagande att man har ekonomisk möjlighet att köpa lägenheten.

Har du fler frågor om övertagande av bostad? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Läs mer:

Bodelningsavtal – Juristjouren

Fördelar med en samförståndslösning i en bodelning – Juristjouren.se

Konsten att undvika konflikter vid en bodelning – Juristjouren.se

Värderingstidpunkt vid bodelning – Juristjouren.se

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.