Under flera år har det varit stora problem med missuppfattningar hos föräldrar rörande skillnaderna på underhållsstöd och underhållsbidrag. Här följer en kort förklaring:
Underhållstöd
Underhållsstöd utgår från Försäkringskassan och uppgår (för år 2023) till 1 673 kr per barn och månad för alla barn upp till 7 års ålder, 1 823 kr per månad efter det att barnet fyllt 7 år och 2 223 kr per månad efter det att barnet fyllt 15 år. För barn från den månad de fyller 15 år och äldre uppgår underhållstödet till 2073kr. Det tas ingen hänsyn till föräldrarnas respektive ekonomiska förmåga eller barnets faktiska behov.
Tanken bakom underhållsstödet är att tillförsäkra alla barn ett lägsta stöd. Om den bidragsskyldige föräldern saknar ekonomisk förmåga blir denne inte återbetalningsskyldig för hela beloppet som utgår. Systemet har också lett till missuppfattningen att maximalt underhåll för ett barn uppgår till underhållsstödsbeloppet (1 673 / 1 823 / 2 223 kr per månad).
Underhållsstödets belopp är baserat på en beräkning över vad ett barns mest basala behov kostar under barnets olika livsskeden. Kostnaderna har sedan slagits ut per månad fördelat på de olika ålderskategorierna. Beloppet som motsvarar ett barns behov har man därefter halverat då man förenklat anser att föräldern barnet inte bor hos teoretiskt bör stå för hälften av kostnaderna.
I ett försök att komma tillrätta med överanvändning av underhållsstöd istället för underhållsbidrag har Försäkringskassans regler för utbetalningar av underhållsstöd ändrats. I korthet innebär regeländringen att utbetalningarna upphör för de barn vars bidragsskyldiga förälder betalat i tid de senaste sex månaderna. Vidare ställer Försäkringskassan större krav på den bidragsmottagande föräldern att försöka fastställa underhåll på egen hand genom avtal eller dom. Försäkringskassan tillhandahåller även ett kalkyleringsverktyg som visar en uppskattning av vad som utgör skäligt underhållsbidrag.
Underhållsbidrag
Underhållsbidrag regleras i Föräldrabalken och är något föräldrar avtalar om eller, vid oenighet, får fastställt genom en dom från domstol. Beloppet baseras i grunden på barnets skiftande behov där hänsyn tas till barnets ålder, eventuella specialbehov samt individuella behov. Detta belopp fördelas sedan mellan föräldrarna baserat på deras respektive ekonomiska förmåga.
Syftet med regleringen i Föräldrabalken är att få respektive förälder får bära sin del av kostnaderna för barnet baserat på sin faktiska ekonomiska förmåga. Inte enligt en felaktig hälften-hälften princip utan i proportion till sin ekonomiska förmåga. På grund av problematiken i beräkningen av barns behov av underhållsbidrag är det dock för många föräldrar mycket mer fördelaktigt att få underhållsstöd än att bråka om underhållsbidrag från en betalningsovillig förälder. Tanken är god, men staten har helt bortsett från de fundamentala problem som alltjämt existerar gällande uträkning och fastställande av underhållsbidrag.
Beräkningsmetoden av barns behov är i akut behov av reform. Likaså är reglerna om standardtillägg i behov av förtydligande. Detta då domstolarna regelmässigt tillämpar regeln väldigt restriktivt och inte i linje med dess andemening. Problemen står att finna i en föråldrad schablon för beräkningen av ett barns behov och undermålig vägledning i lagförarbeten. Problemen står även att finna i en modern domstolspraxis som stelbent håller fast vid en otidsenlig schablon istället för de principer som framgår av lagtexten sett till dagens förutsättningar.
Problemen i beräkningen av barns behov
Det är vid beräkning av barnens behov de stora problemen uppstår i underhållssystemet. Barnens behov beräknas idag genom användande av schablonbelopp. Trots att schablonbeloppen är grundade på Socialstyrelsens allmänna råd, skapade 1981 och upphävda 1999, använder domstolarna dem fortfarande. Barns behov beräknas enligt dessa uppgår till 65 %, 80 %, respektive 95 % av prisbasbeloppet.
I schablonbeloppet anses att kostnader för mat, hygien, alla boendekostnader, telefoni, lek, fritid, aktiviteter och försäkring är inkluderat (dock inte dyrare aktiviteter som ex ridning och hockey). Från aktuellt belopp ska man dra av det allmänna barnbidraget om 1 250 kr då staten täcker den delen av barnens behov. Tillägg till schablonbeloppen gör man endast för barnomsorgskostnader, behov av busskort, mediciner och andra individuella kostnader för specialbehov där kostnaden inte beaktats inom schablonen. Trots att barn normalt inte använde mobiltelefoner 1999 har hovrätterna i flera fall ansett det ingå i schablonen. Schablonbeloppen synes väldigt restriktiva då de flesta föräldrar är överens om att barn kostar betydligt mer.
Redan år 1995 föreslogs en höjning av schablonerna till 70 %, 90 % respektive 105 % av prisbasbeloppet. Från dessa belopp skulle dock fortfarande barnbidrag avräknas. Vid en jämförelse med Konsumentverkets beräkningar av vad barn kostar i ett hushåll framgår att schablonerna är låga. Konsumentverkets beräkningar är dessutom återhållsamma och det ingår inte kostnader för specialbehov i form av kost, glasögon, mediciner, sjukvård, kalas, semester, fika eller middagar utanför hemmet och så vidare. Schablonerna framstår som än mer missvisande vid en jämförelse med underhållsstödet där barnens behov utslaget antas uppgå till ca 3 346 kr / 3 646 kr / 4 446 kr efter avdrag för barnbidraget.
Standardtillägg
Till problemen med felaktig beräkning av barns behov kommer problematiken med den restriktiva tillämpningen av standardtillägg. Om en eller båda föräldrarna har det ekonomiskt gott ställt kan barn ibland även göra anspråk på ett så kallat standardtillägg utöver underhållsbidraget. Tanken har varit att barnen har rätt, inte bara att få sina grundläggande ekonomiska behov tillgodosedda, utan också rätt att leva på en likvärdig ekonomisk standard som sina föräldrar. I flera domar har ekonomiska överskott som överstiger ca 10 000-25 000 kr per månad endast resulterat i standardtillägg om ca 300-1 000 kr per månad.
Med beaktande av det förlegade system som domstolarna alltjämt tillämpar, där barnens behov ständigt kalkylerats alldeles för lågt på grund av uråldriga schabloner och låga standardtillägg, har staten genom Försäkringskassan svikit barnen. Barn idag får inte vad de behöver från sina föräldrar och föräldrar med en redan försvagad ekonomi tvingas ta till kostsamma domstolsprocesser för att tillgodose sina barns behov. Dock utan stöd från staten i form av ett hållbart regelverk. Det ska inte ligga på föräldrar och barn att driva igenom en ny praxis. Det är statens ansvar att driva igenom en reform och ge vägledning i hur ett barns behov skall åskådliggöras och beräknas i domstolarna. Särskilt när det så uppenbart brister idag.
Har du fler frågor om underhållsstöd/underhållsbidrag? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.
