Underhållsstöd och underhållsbidrag
underhållsstöd och underhållsbidrag

Under flera år har det varit stora problem med missuppfattningar hos föräldrar rörande skillnaderna på underhållsstöd och underhållsbidrag. Här följer en kort förklaring:

Underhållstöd

Underhållsstöd utgår från Försäkringskassan och uppgår till 1 573 kr per barn och månad. För barn från och med den månad de fyller 11 år och äldre uppgår underhållstödet till 1723 kr. För barn från den månad de fyller 15 år och äldre uppgår underhållstödet till 2073kr. Man tar ingen hänsyn till föräldrarnas respektive ekonomiska förmåga. Tanken bakom underhållsstödet är att tillförsäkra alla barn ett lägsta stöd. Om den bidragsskyldige föräldern saknar ekonomisk förmåga blir denne inte återbetalningsskyldig för hela beloppet som utgår. Systemet har också lett till missuppfattningen att maximalt underhåll för ett barn är 1 573 kr per månad.

Underhållsstödets belopp är baserat på en beräkning över vad ett barns mest basala behov kostar under 0-18 år. Kostnaderna har sedan slagits ut per månad över 18 år. Beloppet som motsvarar ett barns behov har man därefter halverat då man förenklat anser att föräldern barnet inte bor hos bör stå för i vart fall hälften av kostnaderna.

I ett försök att komma tillrätta med överanvändning av underhållsstöd istället för underhållsbidrag har Försäkringskassan ändrat sina regler för utbetalningar av underhållsstöd. I korthet innebär regeländringen att utbetalningarna upphör för de barn vars bidragsskyldiga förälder betalat i tid de senaste sex månaderna. Vidare ställer Försäkringskassan större krav på den bidragsmottagande föräldern att försöka fastställa underhåll på egen hand genom avtal eller dom.

Underhållsbidrag

Underhållsbidrag är något föräldrar avtalar om eller, vid oenighet, får fastställt i dom från domstol. Beloppet baserar man i grunden på barnets skiftande behov. Man tar hänsyn till barnets ålder, eventuella specialbehov samt individuella behov. Detta belopp fördelar man sedan mellan föräldrarna baserat på deras respektive ekonomiska förmåga.

Syftet med regeländringen är att få respektive förälder får bära sin del av kostnaderna för barnet baserat på sin faktiska ekonomiska förmåga. Inte enligt en felaktig hälften-hälften princip som inte stämmer med lagtexten. På grund av problematiken i beräkningen av barns behov av underhållsbidrag är det dock för många föräldrar mycket mer fördelaktigt att få underhållsstöd än att bråka om underhållsbidrag från betalningsovillig förälder.

Tanken är god, men staten har helt bortsett från de fundamentala problem som alltjämt existerar gällande uträkning och fastställande av underhållsbidrag. Beräkningsmetoden av barns behov är i akut behov av reform. Likaså är reglerna om standardtillägg i behov av förtydligande. Detta då domstolarna regelmässigt tillämpar regeln väldigt restriktivt och inte alls i linje med dess andemening. Problemen står att finna i en föråldrad schablon och undermålig vägledning i förarbeten. Samt även i en modern praxis som stelbent håller fast vid en otidsenlig schablon istället för den princip som framgår av lagtexten.

Problemen i beräkningen av barns behov

Det är vid beräkning av barnens behov de stora problemen uppstår i underhållssystemet. Barnens behov beräknas idag genom användande av schablonbelopp. Trots att schablonbeloppen är grundade på Socialstyrelsens allmänna råd, skapade 1981 och upphävda 1999, använder domstolarna de fortfarande. Barns behov beräknar man uppgår till 65, 80, respektive 95 % av prisbasbeloppet.

I schablonbeloppet anser man att kostnader för mat, hygien, alla boendekostnader, telefoni, lek, fritid, aktiviteter och försäkring är inkluderat. (Ddock inte dyrare aktiviteter som ex ridning och hockey). Från aktuellt belopp ska man dra av det allmänna barnbidraget om 1 050 kr då staten täcker den delen av barnens behov. Tillägg till schablonbeloppen gör man endast för barnomsorgskostnader, mediciner och andra kostnader för specialbehov där kostnaden inte beaktats inom schablonen. Trots att barn normalt inte använde mobiltelefoner 1999 har hovrätterna i flera fall ansett det ingå i schablonen. Schablonbeloppen synes väldigt restriktiva då de flesta föräldrar är överens om att barn kostar betydligt mer.

Redan år 1995 föreslogs en höjning av schablonerna till 70, 90 respektive 105 % av prisbasbeloppet. Från dessa belopp skulle man dock fortfarande avräkna barnbidrag. Vid en jämförelse med Konsumentverkets beräkningar av vad barn kostar i ett hushåll framgår att schablonerna är låga. Konsumentverkets beräkningar är dessutom återhållsamma och det ingår inte kostnader för specialbehov i form av kost, glasögon, mediciner, sjukvård, kalas, semester, fika eller middagar utanför hemmet och så vidare. Schablonerna framstår som än mer missvisande vid en jämförelse med underhållsstödet där barnens behov utslaget över åren antas uppgå till 3 146 kr med beaktande av barnbidraget vilket ger ett totalt månatligt behov om 4 196 kr.

Standardtillägg

Till problemen med felaktig beräkning av barns behov kommer problematiken med den restriktiva tillämpningen av standardtillägg. Om en eller båda föräldrarna har det ekonomiskt gott ställt kan barn ibland även göra anspråk på ett så kallat standardtillägg utöver underhållsbidraget. Tanken har varit att barnen har rätt, inte bara att få sina grundläggande ekonomiska behov tillgodosedda, utan också rätt att leva på en likvärdig ekonomisk standard som sina föräldrar. I flera domar har ekonomiska överskott som överstiger ca 10 000-25 000 kr per månad endast resulterat i standardtillägg om ca 300-1 000 kr per månad.

Med beaktande av det förlegade system som domstolarna alltjämt tillämpar, där barnens behov ständigt kalkylerats alldeles för lågt på grund av uråldriga schabloner och låga standardtillägg, har både stat och Försäkringskassa svikit barnen. Barn idag får inte vad de behöver från sina föräldrar och föräldrar med en redan försvagad ekonomi tvingas ta till kostsamma domstolsprocesser för att tillgodose sina barns behov. Dock utan stöd från staten i form av ett hållbart regelverk. Det ska inte ligga på föräldrar och barn att driva igenom en ny praxis. Det är statens ansvar att driva igenom en reform och ge vägledning i hur ett barns behov skall åskådliggöras och beräknas i domstolarna. Särskilt när det så uppenbart brister idag.

Har du fler frågor om underhållsstöd/underhållsbidrag? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Bodelningsförrättare

Bodelningsförrättare

Om en av parterna inte vill medverka till en bodelning eller om man inte kommer överens om till exempel vad som ska bodelas, vem som ska ta över bostaden eller vad en viss tillgång har för värde måste man ansöka om en bodelningsförrättare för att tvinga fram en...

Vem får hunden vid en separation?

Vem får hunden vid en separation?

Frågan om vad som händer med ett husdjur vid en separation eller skilsmässa blir allt vanligare. Allt fler hushåll skaffar hund eller något annat husdjur och vid en skilsmässa/separation kan det finnas väldigt mycket känslor med i bilden. En hund är ofta som en...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR