Rättsskydd – stora skillnader i försäkringsbolagens villkor
Rättsskydd

Rättsskydd utgör ett ekonomiskt skydd om man hamnar i en tvist där man behöver hjälp av en jurist/advokat. Det kan gälla tvister så om var barn ska bo, hur stort underhåll till barn ska vara, arvet efter en anhörig, prisavdrag för fel i en bostad, en vara eller tjänst, skadestånd då du utstått eller påstås ha orsakat en skada m.m.

Rättsskydd finns normalt som en del i hemförsäkringen vilket alla bör ha. I många hyresavtal finns det krav om detta likväl som för boende i bostadsrätt. Det börjar nu även komma separata s.k. juristförsäkringar där villkoren kan vara förmånligare men dessa täcker inte alla tvister.

Man kan lätt tro att det inte spelar någon roll vilken försäkring man har då rättskydd normalt ingår i alla hemförsäkringar. Men villkoren skiljer sig åt och detta kan få stor betydelse. Särskilt viktigt kan det vara att tänka på försäkringsskyddet när man har barn. Dels för att tillförsäkra barnen skydd men också om man skulle separera och sedan inte kan komma överens om hur barnen ska bo. Vanliga men betydande skillnader är bl.a. storleken på självrisken, ersättningstaket, tvisterna som försäkringen täcker och karensregler.

Självrisker

Självrisken är den del av kostnaderna du ska betala själv om det blir en tvist. Denna är vanligtvis 20% (och i undantagsfall en fast lägre självrisk). Det låter kanske inte så mycket men ju större kostnaderna är desto större betydelse får det. På en summa av 150 000 kr så blir det en självrisk på 30 000 kr. En tvist, beroende på vad den gäller och hur komplicerad den är kan kosta såväl mer som mindre än så.

Ersättningstak

Försäkringsbolagen har alltid en gräns för hur mycket de ersätter. Detta varierar en del mellan bolagen. Tillsammans med självrisken så får det stor påverkan på den ekonomiska situationen och vilket ekonomiskt stöd man kan vänta sig. Försäkringsbolagen ersättningar varierar mellan ca 175 000 kr – 300 000 kr. Vid komplicerade tvister kanske inte ens rättsskyddet i hemförsäkringen räcker till. Juristförsäkringar kan ha ett tak på upp till 2 000 000 kr men villkoren är inte helt tydliga.

Vilka tvister som täcks av ditt rättsskydd

Normalt täcks de flesta typer av tvister av ditt rättsskydd om de gäller mer än ett halvt prisbasbelopp (vilket för år 2022 innebär ett belopp över 24 150kr) och kan drivas i allmän domstol (tingsrätten, hovrätten, högsta domstolen samt några specialdomstolar). Men man måste alltid granska villkoren då detta skiljer stort från bolag till bolag.

De flesta försäkringar täcker inte tvister mot någon man varit gift eller sambo med men gör undantag för tvister relaterade till gemensamma barn. Vissa försäkringar har tidigare inte täckt tvister om underhållsbidrag till barn. Sådana undantag kan fortfarande finnas. Juristförsäkringar vekar vara väldigt begränsade i vilken typ av tvister som täcks men omfattar vissa processer som inte täcks av hemförsäkringens rättsskydd.

Karensregler

Vilka tvister som täcks varierar liksom när rättsskyddet inträder. Normalt ska man ha haft en försäkring en viss tid innan man kan använda den (oftast två år, men det kan variera i olika försäkringsbolag) eller i vart fall ha haft försäkringen när de händelser inträffat som sedan leder fram till en tvist. Även vad gäller familjerättsliga tvister finns en särskild karensregel som säger att man måste ha varit separerad/skild i ett år innan tvisten inträffar. Vissa försäkringsbolag särbehandlar separationer grundade i skilsmässa och de som lämnar en samborelation. För gifta med minderåriga barn förlängs karenstiden med minst sex månader medan betänketiden löper innan man kan få en dom på skilsmässa. För sambor upplöses förhållandet då man flyttat isär, där folkbokföring kan vara en tydlig indikator på när så skett.

Annat viktigt

• Tänk på att skriva in de som bor i bostaden i försäkringen. Om man inte är gifta och inte har en förälder-barn relation till minderårigt barn så kan de boende falla utanför skyddet. Är man inte ens folkbokförd på adressen så täcker rättsskyddet inte personen ifråga även om denne faktiskt bor på adressen. Slarva helt enkelt inte med folkbokföringen när du flyttar.
• Om någon framställer skadeståndsanspråk ska man omedelbart meddela försäkringsbolaget detta. Annars kanske försäkringen inte täcker tvisten.
• Som inneboende måste man ha en egen hemförsäkring. Kontakta ditt försäkringsbolag för att ordna rätt försäkringsskydd.
• Försäkringsvillkor bör man alltid se över och jämföra mellan bolagen varje år inför nytecknande!

Har du fler frågor om rättsskydd? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.