Gåva av bostadsrätt
Gåva av bostadsrätt

En överlåtelse av en bostadsrätt kan ske i flera olika former. Exempelvis genom köp eller genom gåva av bostadsrätt.

En bostadsrätt särskiljer sig dock mot annan egendom då den i själva verket utgörs av en andelsrätt i en bostadsrättsförening med en tillhörande rättighet att nyttja en specifik lägenhet. Nyttjanderätten gäller utan tidsmässig begränsning och är möjlig att överlåta mot ersättning.

Genom detta liknar bostadsrätten äganderätt, trots att bostadsrättsinnehavaren personligen äger varken fastigheten eller byggnaden. Då bostadsrätten är kopplad till ett medlemskap i en bostadsrättsförening omfattas nyttjandet också av en rad bestämmelser i lag och bostadsrättsföreningens egna stadgar.

Medlemskap

När en bostadsrätt överlåts krävs för fullbordande av överlåtelsen att förvärvaren blir beviljad medlemskap i bostadsrättsföreningen. Det är bostadsrättsföreningens styrelse som beviljar eller avslår medlemskap. Bedömningen utgår främst ifrån den tänkte medlemmens möjlighet att uppfylla de ekonomiska skyldigheter som följer med medlemskapet. Många gånger ställs också krav på att förvärvaren avser att bosätta sig i bostadsrätten. Nekar styrelsen medlemskap kan förvärvaren av bostadsrätten begära att hyresnämnden överprövar styrelsens beslut. Nekar styrelsen medlemskap på felaktiga grunder kan i vissa fall styrelsemedlemmarna som medverkat till beslutet personligen bli skadeståndsskyldiga mot säljaren om denne lider skada när lägenheten säljs på nytt.

Samägande

Det är vanligt att exempelvis en förälder vill hjälpa sitt barn med bostad. Att upplåta sin bostadsrätt till en närstående utan tillåtelse från föreningens styrelse eller hyresnämnden är dock otillåtet. Många vill lösa detta genom att äga bostadsrätten tillsammans med sitt barn. En bostadsrätt kan emellertid inte samägas om inte bostadsrättsföreningen godkänner detta. Alltså är det inte utan vidare möjligt att köpa en bostadsrätt tillsammans med sitt barn, en kompis eller ett syskon. Styrelsen i bostadsrättsföreningen har då möjlighet att neka ett delat medlemskap. Makar och sambor har dock alltid rätt att äga tillsammans.

Om du avser att köpa en bostadsrätt för att möjliggöra att ditt barn kan bosätta sig där eller om du vill samäga med en vän: Undersök vad föreningens stadgar säger om delat ägande. Gör detta innan du skickar in ett gåvobrev för överlåtelse av en befintlig andel i en bostadsrätt du äger, eller lägger bud på ett intressant objekt. Ett vidare tips är att skriva ett samäganderättsavtal med den tänkte delägaren där villkor för samägandet framgår.

Gåvobrev för bostadsrätt

För överlåtelse av bostadsrätter gäller inte muntliga eller elektroniskt undertecknade avtal. Bläck på papper från både gåvogivare och gåvotagare, eller ombud för dessa, är alltså ofrånkomligt för att uppnå en giltig överlåtelsehandling.

Av 6 kap 4 § Bostadsrättslagen framgår: ”Ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp ska upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. Köpehandlingen ska innehålla uppgifter om den lägenhet som överlåtelsen avser och om ett pris. Motsvarande gäller vid byte eller gåva…” Detta är dock endast minimikraven för en giltig överlåtelse.

Det är viktigt att ta med ytterligare information i gåvobrevet. Exempelvis: ytterligare information om parterna, tillträdesdag, om något vederlag ska utgå för gåvan, hur stor andel av bostadsrätten som överlåts, samt eventuella villkor för gåvan. Vidare är det viktigt att avtalet innehåller en tydlig överlåtelseförklaring. I regel upprättar man avtalet i tre original. Ett till gåvotagaren, ett till givaren och ett som ges in till bostadsrättsföreningens styrelse för ansökan om medlemskap i bostadsrättsföreningen och ändring i lägenhetsregistret.

Villkor i gåvobrevet

Olika villkor kan regleras i gåvoavtalet. Det är bland annat vanligt att reglera huruvida gåvan ska utgöra mottagarens enskilda egendom. Även i vissa fall villkor som rör huruvida gåvan ska utgöra förskott på arv.

Beskattning

Beskattningsreglerna för gåva av bostadsrätt är krångligare än för fastighetsöverlåtelse där vederlaget storlek i förhållande fastighetens taxeringsvärde avgör om överlåtelsen utgör gåva eller köp (huvudsaklighetsprincipen).

Bostadsrätter omfattas av delningsprincipen vilket innebär att om gåvotagaren betalar för bostadsrätten genom exempelvis att överta gåvogivarens lån eller utge ersättning på annat sätt, så kommer detta medföra att förvärvet skattemässigt delas i en benifik del (utan motprestation) och en onerös del (mot prestation). I klarspråk kommer en del av överlåtelsen utgöra köp och en del gåva. För den del av överlåtelsen som utgör köp kan överlåtaren bli skyldig att betala kapitalvinstskatt. Vidare kommer den blandade överlåtelsen påverka vilket anskaffningsvärde bostaden kommer att få. Detta gör det svårare att överblicka skatteeffekter av en blandad överlåtelse vilket den som avser genomföra en sådan överlåtelse bör vara medveten om.

Har du frågor om gåva av bostadsrätt eller behöver hjälp att utforma ett gåvobrev? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri inledande rådgivning på 0771-333 444.

Vill du beställa ett gåvobrev:

Beställ Gåvobrev – Juristjouren

Läs mer:

Gåvobrev fastighet – Juristjouren

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.