Alla som har haft någon närstående som gått bort vet att döden är en pappersexercis av sällan skådat slag. Den administrativa sidan av döden är inte rolig. I det här yrket stöter vi på människor som känner sig helt utmattade, förvirrade och redo för en månads sjukskriving efter att ha tagit hand om allt som måste göras efter att någon närstående gått bort.
Ofta är den personen som allt faller på den efterlevande partnern eller den i syskonskaran som känt mest ansvar för att saker blir gjorda. Hen har avsatt all ledig tid att gå igenom pärmar, packa ner saker i lådor och träffat bankkontakter. Den emotionella sidan, dvs den egentliga sorgebearbetningen, får man oftast lägga åt sidan för blanketter, bankbesök och flyttstädning.
Frågan är då, är det meningen att det ska vara såhär? Lite av problemet ligger i dödens natur som både en känslomässig och ekonomisk angelägenhet. Två komponenter som inte blandar sig särskilt bra.
Det man kan göra är att följa en tydlig mall över hur man ska gå till väga. Det är svårt att i denna text ge en heltäckande beskrivning av allt som man kan behöva göra när någon går bort. Situationen, precis som personer som avlidit, skiljer sig väldigt mycket åt. Genomgången nedan är tänkt att ge riktning åt den rådville.
Informera dödsbodelägare
Enligt Ärvdabalken ska den person som har dödsboet i sin vård informera dödsbodelägare om dödsfallet. Då åtgärder som inte är brådskande måste fattas av dödsbodelägarna gemensamt kan det vara bra att på ett så tidigt stadium som möjligt bestämma vem som ska företräda dödsboet och upprätta fullmakter från de övriga dödsbodelägarna.
Begära eftersändning
Då de flesta av den avlidnes kontakter inte kommer veta att han eller hon har gått bort kommer post och liknande att fortsätta komma. Det kan därför vara bra att begära eftersändning eller adressändra till den person som tar hand om dödsboet. Banker och myndigheter kommer också vilja skicka handlingar till den avlidnes adress då dessa handlingar många gånger omfattas av sekretess. (och därför inte lämnas ut till någon annan).
Uppsägning av abonnemang, försäkring och andra avtal
Detta är kanske något av det mest tidsödande att göra i hanteringen av ett dödsbo. Här gäller det att helt enkelt ta kontakt med varje företag, förening och leverantör och meddela att personen ifråga har gått bort och att avtal och abonnemang därmed sägs upp.
Bank
Den kan vara bra att så snabbt som möjligt att få en blick över hur mycket medel det finns i dödsboet och man bör därför ta kontakt med de banker som den avlidne kan ha haft kontakter med. Stäm av vilka tillgodohavanden den avlidna har men också vilka lån. Saldobesked från dödsdagen är också något man behöver inför bouppteckningen. Det är även bra att stoppa automatiska överföringar och se till att få kontokort spärrade.
Boka tid för bouppteckning
Bouppteckningen är sammanställning av vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på dödsdagen. Vilka uppgifter som behövs skiljer sig beroende om den döde var gift, änka eller sambo m.m. Skatteverket är den myndighet som registrerar bouppteckningar och är ofta behjälplig om man har några frågor. Beroende på storleken på dödsboet och familjeförhållandena kan det också vara en god idé att anlita någon för att få hjälp med att upprätta bouppteckningen.
Ovanstående lista är inte på något sätt heltäckande. Förhoppningsvis kan den dock ge något av en fingervisning om hur man går tillväga när uppgiften känns övermäktig. Ta en sak i taget och se till att använda de källor till hjälp som faktiskt finns, som banker, myndigheter m.m. för att få information.
Om du har fler frågor kring arvsrätt är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för rådgivning på 0771-333 444.
