Från och med den 1 oktober 2022 gäller ett flertal förändringar i LAS Vissa av dessa förändringar är mer ingripande än andra. Om förändringarna är till det bättre råder det delade meningar om och åsikterna varierar sannolikt mellan vem du frågar (arbetstagare eller...
Arbetsrätt
Varningar i samband med uppsägning
En vanlig missuppfattning är föreställningen att ett visst antal ”varningar” till en arbetstagare från arbetsgivaren automatiskt medför saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall och arbetsgivaren har bevisbördan för vad denne gör gällande
Säga upp anställd pga. personliga skäl
Som arbetsrättsjurist möter jag ofta klienter som i egenskap av arbetsgivare avser att säga upp en anställd pga. personliga förhållanden.
Uppsagd från jobbet – en checklista
En checklista vid uppsägning med viktiga saker att tänka på när du som arbetstagare blivit uppsagd från din tjänst.
Månadsvis löneersättning eller avgångsvederlag?
För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en tillsvidareanställning utan att riskera skadestånd krävs saklig grund.
Vilka rättigheter har jag under min föräldraledighet?
Föräldraledigheten är en spännande tid i livet då man som nybliven förälder får möjlighet att spendera tid med sitt barn. Vi kommer emellertid ofta i kontakt med personer som känner en bitterljuv känsla inför eller under föräldraledigheten. Föräldraledigheten är ofta...
Vilka rättigheter har jag inför min föräldraledighet?
Reglerna kring föräldraledighet återfinns i föräldraledighetslagen. Där framgår det att föräldrar har rätt att vara föräldralediga fram till dess att barnen är ett och ett halvt år gammalt. Det spelar då ingen roll om föräldern tar ut föräldrapenning eller inte.
Kan arbetsgivaren återkalla beviljad semester?
Enligt semesterlagen har anställda rätt att ta ut semester. Rättigheten begränsas med arbetsgivarens beslutanderätt gällande förläggningen av semesterledigheten.
Hur bör man agera om man känner sig utsatt för mobbning på arbetsplatsen?
Att bli utsatt för mobbning eller kränkande handlingar på sin arbetsplats kan i många fall upplevas väldigt svårt och ibland traumatiserande. Händelserna kan sätta djupa spår hos den som blir utsatt vilket många gånger resulterar i att personen behöver kvalificerad hjälp. Min uppfattning är att situationer där anställda inte får rätt stöd i rätt tid av sin arbetsgivare många gånger resulterar i sjukskrivningar. Detta innebär en stor kostnad för den anställde som tappar självförtroende på arbetsmarknaden och har sedan med sig en sjukskrivning i bagaget. Det innebär även en stor kostnad för arbetsgivaren som måste tillsätta resurser för den som sjukskrivs och vara aktiv i en rehabiliteringsutredning.
Omplacering på arbetsplatsen
Har du blivit föremål för omplacering som du uppfattar som betydligt mindre kvalificerad än den ursprungliga befattningen du skrev på för? I vissa fall kan en omplacering innebära att tjänstens beskaffenhet i grunden förändras till en ny tjänst, varför det snarare handlar om en uppsägning från arbetsgivarens sida. I andra fall kan omplaceringen, trots att arbetsuppgifterna är helt andra än vilka som utfördes i ursprungstjänsten, anses som inom ramen för arbetsgivarens verksamhet.
Arbetstillstånd – undvik fallgroparna
Som jurist på Stance Juristbyrå jobbar jag huvudsakligen med arbetsrätt och även migrationsrätt. Det är därför naturligt att jag får en hel del ärenden gällande arbetstillstånd, dvs. när en utländsk medborgare önskar få jobba i Sverige. Reglerna om arbetstillstånd syftar dels till att tillgodose arbetsgivarens behov av utländsk arbetskraft, dels att säkerställa att sådan arbetskraft inte utnyttjas på ett otillbörligt sätt.
Anställd eller konsult?
I mitt arbete som arbetsrättsjurist möter jag ofta klienter, både i egenskap av arbetsutförande- och betalande part, som har hamnat i tvist med sin motpart gällande frågan om avtalsförhållandet är baserat på ett anställnings- eller uppdragsavtal. De flesta tvisterna på området handlar om att den arbetsutförande, tillika presterande, parten hävdar att denne har varit anställd, medan den betalande parten menar att avtalsförhållandet baseras på ett självständigt uppdragsavtal.
Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Inledning
Många hör av sig till Juristjouren med frågor om hur domstolsprocessen i en tvist om fel i bostadsrätt/fastighet går till. Svaret på denna fråga har många gånger en stor inverkan på hur tvistande parter väljer att förhålla sig till frågan om möjligheterna att lösa tvisten utan att dra igång en process i tingsrätt, dvs. utomrättslig förlikning.
Tvist uppstår
Tvisten har oftast sin början i att köparen upptäcker en omständighet som, enligt köparens uppfattning, innebär att köpeobjektet inte motsvarar avtalet eller det skick köparen har fog att förvänta sig, dvs. ett fel.
Ett första och viktigt steg när ett fel upptäcks är att säkra bevisning. Fotografera, filma, spara delar av skadat material och anlita en besiktningsman. Med ett utlåtande från en besiktningsman som bekräftar felet är det så dags att inhämta en offert på kostnaden för att åtgärda felet.
Med detta underlag är det dags att anlita en jurist. Utifrån besiktningsutlåtandet och offerten upprättar juristen ett brev och riktar ett krav på prisavdrag/nedsättning av köpeskillingen mot säljaren. Brevet skickar man sedan till säljaren som i de allra flesta fall bestrider kravet. En tvist har således uppstått.
Rättsskydd
De allra flesta bostadsrätts-/fastighetsköpare har en hem-/villaförsäkring. Inom ramen för denna kan juristen ansöka om rättsskydd vilket innebär att försäkringsbolaget täcker en stor del av kostnaden köparen har för att anlita och låta en jurist föra sin talan. Så snart en tvist har uppstått (ett krav har bestridits) kan man göra en rättsskyddsansökan.
Förlikning?
De flesta tvister blir lösta genom att parterna kommer överens om en kompromiss som båda parter i regel är lika och lagom missnöjda med. Den ena får betala mer än hen anser sig skyldig att göra och den andre får mindre betalt än hen anser sig ha rätt till. Två skäl till att träffa en uppgörelse om förlikning innan kravet och tvisten dras till domstol är att det sparar tid och pengar samt att det innebär att parterna slipper ovissheten och oron av att vara inblandad i en tvist med osäker utgång.
En förlikning kan nås genom att parternas respektive ombud diskuterar fram en lösning som är acceptabel för båda sidor. Under tiden som dessa diskussioner pågår konsulterar ombuden sina huvudmän för att få deras instruktioner och diskutera för- och nackdelar med de bud som är uppe på bordet.
Stämning och svaromål
Om parterna inte kommer överens om en lösning och köparen vill driva igenom sitt krav måste detta drivas i domstol. Ombudet upprättar en ansökan om stämning som innehåller köparens yrkande (vad köparen vill ha, t.ex. ett visst belopp i prisavdrag), köparens grunder (de omständigheter köparen menar ger hen rätt till det belopp hen yrkar), övriga omständigheter som är viktiga för domstolen att känna till samt bevisning.
Om ansökan om stämning fyller de formkrav lagen ställer (dvs. innehåller yrkande, grunder och bevisning) utfärdas stämning – ansökan skickas till säljaren som föreläggs att gå i svaromål, dvs. svara på det köparen anför i sin ansökan om stämning.
Efter svaromålet kan tingsrätten vilja att parterna utvecklar sina ståndpunkter i ytterligare skriftväxling.
Muntlig förberedelse (muf)
När tingsrätten har klart för sig vad målet handlar om kallas parterna till en muntlig förberedelse (en muf). Vid muf:en närvarar parterna och deras ombud samt domaren. Många gånger behöver inte köparen och säljaren vara med personligen, även om det är bra att de närvarar, utan kan närvara genom sina ombud. Handläggningstiderna i domstolarna varierar, men man kan ofta få vänta fyra, fem månader på en muf efter att man skickat in ansökan om stämning.
Vid muf:en närvarar inga vittnen. Inte heller är det ett möte där parterna ska försöka övertyga domaren om vem som har rätt, varken genom argument eller genom att förevisa dokument eller andra bevis. Syftet med muf:en är i stället att reda ut eventuella oklarheter som kan finnas i köparens yrkande och grunder, eller i säljarens grunder för sitt bestridande av köparens krav. Domaren har kanske frågor hen vill ha svar på.
Ett annat och viktigt syfte med muf:en är att diskutera en förlikning. Domstolen har en lagstadgad skyldighet att ta upp frågan om förlikning, och ca 8 av 10 gånger lyckas domaren få parterna att träffa en frivillig uppgörelse. Skälen för detta, som domaren också lyfter fram, är att det sparar tid, energi, pengar och oro, och att en frivillig uppgörelse främjar betalningsviljan.
Huvudförhandling
Skulle parterna inte komma överens vid muf:en planerar domstolen för en huvudförhandling (huf), eller med andra ord, en rättegång. Denna hålls ofta ytterligare fyra, fem månader efter muf:en.
Vid huf:en ska det avgöras. Då får parterna presentera sina yrkanden och grunder, sin bevisning och sina vittnen samt plädera för sin sak, dvs. försöka övertyga domstolen om ett just de har rätt och ska vinna.
En huf hålls över minst en halv dag (i små mål) till flera veckor (i de riktigt stora målen). Efter huf:en behöver domstolen några veckor på sig att formulera sin dom. När den väl har meddelats vet parterna vem som vann och vem som ska stå för den andres rättegångskostnader (ombudskostnader). Parterna har sedan tre veckor på sig att överklaga om de skulle vara missnöjda och vilja att hovrätten prövar målet. För att hovrätten ska pröva målet krävs dock prövningstillstånd (PT).
Bostadsjuridik - Juristjouren.se
Har du fler frågor om domstolsprocessen för bostadsjuridik är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.