De två vanligaste sätten att överlåta en fastighet är genom köp och gåva. En fastighet kan också överlåtas genom bl.a. byte, bodelning, arv. I situationer när fastigheter t.ex. ska överlåtas från föräldrar till barn eller mellan makar och sambos aktualiseras frågan om vilken överlåtelseform – köp eller gåva – som är bäst.
De flesta har erfarenhet av fastighetsköp och vet hur man hanterar det i praktiken och även skattemässigt. Fastighetsgåvan, och fördelarna med den, är för många mindre bekant.
Köp eller gåva?
Det är värt att notera att valet mellan köp och gåva beror på fler faktorer än vad vi kan räkna upp och gå igenom här. Dock så vill vi lyfta fram några aspekter av fastighetsgåvan som är värd att ha i åtanke när frågan om fastighetsöverlåtelse till någon när och kär blir aktuell. Om du står i valet och kvalet mellan köp och gåva rekommenderar vi att ta kontakt med en jurist.
Fastighetsgåvan kräver, precis som köpet, upprättandet av en skriftlig handling (gåvobrevet). Av gåvobrevet, som ska vara undertecknad av både gåvomottagare och gåvogivare samt bevittnad, ska det framgå:
- Vilken fastighet som avses.
- Att gåvogivaren överlåter fastigheten till gåvomottagaren.
- Om och vilken ersättning som ska utgå och andra villkor som gäller för gåvan (t.ex. arv och enskild egendom).
En av de största fördelarna med fastighetsgåvan är att den inte aktualiserar någon skattskyldighet. Varken reavinstbeskattning eller stämpelskatt (till denna sista del finns dock ett undantag; se nedan). Gåvomottagaren kommer, i och med gåvan, att ta över gåvogivarens anskaffningsvärde och beskattas utifrån detta värde vid en ev. framtida försäljning.
En gåva av fastighet kan ske mot ”vederlag” eller vara helt benefik. En benefik gåva är ”gratis”, dvs. mottagaren ska inte ge något till eller göra något för gåvogivaren för att få fastigheten. Vederlag, om sådant ska utgå, kan bestå i t.ex. övertagande av lån eller att gåvomottagaren utger ett kontantbelopp till gåvogivaren. Så länge ersättningens storlek är lägre än 85 % av fastighetens taxeringsvärde från föregående år är det att betrakta som en gåva och ingen stämpelskatt faller ut.
Ett exempel
Lars vill ge familjegården till sin son Stefan. Den är taxerad till 4 000 000 kr. Fastigheten är belånad till 3 500 000 kr. Som vederlag för fastigheten ska Stefan ta över lånet. Han kan dock inte ta över hela lånet om han vill undvika stämpelskatt eftersom lånet motsvarar 87,5 % av taxeringsvärdet.
När ett gåvobrev väl är upprättat, signerat och bevittnat skickar man det till Lantmäteriet för införande i fastighetsregistret.
Har du fler frågor om gåvobrev fastighet? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.
