Det är inte ovanligt att ett testamente ger upphov till frågor eller tvister i samband med att en närstående avlidit. I vissa fall kan det finnas fog att ifrågasätta om testamentet är giltigt. Som legal arvinge (någon som är arvinge enligt lag) har man alltid rätt att väcka talan om ogiltigförklaring av ett testamente. Detta kallas klander av testamente. Ett sådant steg bör dock endast tas när det finns faktiska skäl och tillräckligt underlag. I den här artikeln går vi översiktligt igenom vad som krävs för att ett testamente ska vara giltigt, olika ogiltighetsgrunder och hur klanderprocessen fungerar.
Allmänt om testamente
Ett testamente är ett förordnande avseende hur den egendom en avliden person lämnar efter sig ska fördelas efter dennes död. Egendomen kallas i detta sammanhang den avlidnes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen kan ärvas med olika typer av rätt och förenas med villkor. Testamentet kan också innehålla andra önskemål, såsom instruktioner för hur begravning ska ske, önskemål om vad som ska ske gällande vårdnad om testators barn vid dödsfall och hälsningar till de efterlevande, m.m.
Testator (den som upprättar testamente) avgör själv hur den egna kvarlåtenskapen ska fördelas. Det finns dock vissa skyddsregler för bröstarvingar och efterlevande make som ger inskränkningar i hur arvet kan fördelas. Den kvot av kvarlåtenskapen som utgör efterarv, genom att testatorn själv ärvt med fri förfoganderätt, utgör också ett undantag för vad denne kan disponera över genom sitt eget testamente.
Svensk rätt endast erkänner två typer av rättshandlingar för dödsfalls skull: testamente och förmånstagarförordnande i försäkring som gäller vid dödsfall. Dessa instrument är exklusiva i den meningen att inga andra avtal, överenskommelser eller privata arrangemang kan skapa bindande verkan först vid en persons bortgång. All annan förmögenhetsöverföring måste ske som livsrättshandling för att vara giltig.
Det är viktigt att förstå att ett testamente är en ensidig rättshandling som testatorn när som helst kan återkalla eller ändra, oberoende av vad andra tycker. Testamentariska förordnanden ska bygga på testators fria och egna vilja och själva upprättandet av testamente är strikt personligt och något som inte kan delegeras till någon annan. Detta innebär att ingen annan än testatorn själv kan bestämma att testamente ska upprättas och vad innehållet i testamentet ska vara. En god man eller förvaltare kan alltså inte upprätta testamente för sin huvudman och ett barn till en dement förälder kan för förälderns räkning inte upprätta testamente. (Däremot bör den som upprättar testamente givetvis ta juridisk hjälp för att säkerställa att testamentet upprättas på rätt sätt utifrån den egna viljan).
För att upprätta ett giltigt testamente krävs att den som upprättar testamentet har s.k. testationshabilitet, vilket innebär att testatorn ska ha fyllt 18 år vid upprättandet (vissa undantag gäller för den som fyllt 16 år). Vidare krävs det för giltighet att testamentet uppfyller ärvdabalkens formkrav.
Vilka formkrav gäller för testamente?
För att ett testamente ska vara giltigt måste det uppfylla de formkrav som anges i 10 kap. 1 § ärvdabalken. (Särskilda regler finns för s.k. nödtestamenten – dessa avhandlas inte i denna text)
- Testamentet ska vara skriftligt (i pappersform).
- Testator ska underteckna testamentet i närvaro av två vittnen, alternativt vidkännas sin signatur i vittnenas närvaro. Vittnena måste vara samtidigt närvarande (i samma rum) som testator vid denna tidpunkt.
- Vittnena ska underteckna med sina namn.
- Vittnena ska ha kännedom om att handlingen är ett testamente men de behöver inte känna till innehållet.
Vidare är vissa personer inte tillåtna att bevittna testamente p.g.a. vittnesjäv, vilket kan leda till ogiltighet på olika sätt, läs mer om vilka som inte kan agera testamentsvittnen här.
Utöver dessa krav rekommenderas i lagtexten att testamentet också innehåller uppgifter om vittnenas yrke, hemvist och tid för undertecknande samt övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet. Sådana uppgifter kan få stor relevans vid tvist om giltighet.
Klander av testamente på formell grund
Klander av testamente kan ske på så kallad formell grund, innebärande att testamentet delvis eller helt ogiltigförklaras på grund av att det inte uppfyller lagens formkrav, som beskrivs ovan. Ogiltighet kan också föreligga om testatorn inte var behörig att upprätta testamente genom att denne var omyndig vid upprättandet.
Vid klander på formell grund har den som gör gällande att det föreligger testamente bevisbördan för att testamentet uppfyller formkraven.
Om ett testamente är skriftligt och uppfyller övriga formkrav samt innehåller tydliga vittnesmeningar (innebärande intygande i testamentet från två testamentsvittnen att handlingen tillkommit i enlighet med de krav lagen ställer på ett testamente) och det saknas omständigheter som gör intyget mindre trovärdigt så har testamentstagaren som utgångspunkt uppfyllt sin bevisbörda. Bevisbördan går då över till den som klandrar testamentet som har att visa att formkraven trots detta inte är uppfyllda.
Klander av testamente på materiell grund
Ett testamente kan alternativt klandras på materiell grund enligt ogiltighetsgrunderna i 13 kap. 2 och 3 §§ ärvdabalken.
Den som påstår att ett testamente är ogiltigt på materiell grund måste kunna styrka att någon av ogiltighetsgrunderna förelåg vid tidpunkten för testamentets upprättande. Det krävs med andra ord mer än misstankar – den som hävdar ogiltighet måste kunna visa faktiska omständigheter som stödjer detta i tillräckligt hög utsträckning. Nedan följer en översikt av ogiltighetsgrunderna:
Påverkan av en psykisk störning: Ogiltighet kan föreligga om ett testamente har upprättats under psykisk störning, exempelvis vid demens eller liknande tillstånd. För att testamentet ska anses ogiltigt krävs dock inte enbart att testatorn haft en psykisk störning som medför att testatorn saknat faktisk förmåga att förstå testamentets innebörd eller innehåll, därutöver måste det finnas ett orsakssamband mellan tillståndet och upprättandet av testamentet. Då sinnestillståndet vid upprättande är avgörande och sjukdomstillstånd av dessa slag kan skifta i karaktär och omfattning kan detta många gånger vara svårt att bevisa. I en bedömning av ogiltighet kan rätten också ta hänsyn till hur rimligt innehållet kan bedömas vara i relation till testators vilja när denna varit vid sina sinnens fulla bruk.
Tvång: En ytterligare ogiltighetsgrund finns när testatorn blivit utsatt för tvång genom hot eller våld till den grad att det satt testatorns fria vilja ur spel. Det krävs alltså att hotet eller våldet haft ett avgörande inflytande på testatorns beslut att upprätta testamentet.
Missbruk av testators oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning: Alternativt kan ogiltighet föreligga om någon missbrukat testators oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning på så sätt att det påverkat testators viljefrihet. Var gränsen för otillbörlig påverkan går kan vara svårt att fastställa men det ska både innefatta att testatorn varit särskilt mottaglig för inflytande genom att vara i ett sådant stadium som beskrivs ovan och att dennes vilja letts i viss riktning. Hur pass långtgående påverkan måste vara för att anses vara otillbörlig måste bedömas i det enskilda fallet och bedömas i förhållande till vilken grad av utsatthet testatorn varit i vid upprättandet av testamentet.
Svikligt förledande och avgörande villfarelse: Ogiltighet kan även föreligga när testator på annat sätt har blivit svikligen vilseledd (lurad) att göra ett testamentariskt förordnande, eller när testamentet har tillkommit på grund av en villfarelse – det vill säga en felaktig föreställning – rörande omständigheter som varit avgörande för testators vilja att upprätta testamentet. En central del i bedömningen av det senare exemplet är om testatorn, om denne känt till de verkliga omständigheterna, skulle ha avstått från att göra samma förordnande.
Vem kan klandra ett testamente och vilka tidsfrister gäller?
De som har möjlighet att klandra ett testamente är de legala arvingarna, innebärande den krets av arvingar som ärver enligt den legala arvsordningen. (Även testamentstagare kan föra talan mot andra testamentstagare, men detta är inte formellt en klandertalan.)
Den arvinge som vill klandra ett testamente måste väcka klandertalan vid tingsrätt inom sex månader från det att arvingen delgivits testamentet. När klanderfristen löpt ut, eller om testamentet godkänts, vinner det laga kraft.
Klander av testamente sker individuellt. Att en arvinge väcker talan om klander av testamente får alltså ingen rättslig verkan för övriga arvingar. På samma sätt kan en arvinge välja att godkänna testamentet för egen del, medan en annan arvinge väljer att klandra det. Ett testamente kan därmed vara ogiltigt i förhållande till en arvinge och samtidigt giltigt i förhållande till en annan.
Exempel på bevisning i mål om klander av testamente
- Medicinska journaler och läkarintyg som visar testators hälsotillstånd (det är ofta svårt att få tillgång till journaler även för närstående, då dessa omfattas av sekretess).
- Vittnesförhör med personer som kände testatorn och kan vittna om omständigheter kring upprättandet av testamentet – exempelvis att testatorn var isolerad eller beroende av en viss person som samtidigt gynnades av testamentet.
- Utlåtanden från medicinskt sakkunniga.
- Skriftliga handlingar som visar testators vilja och som kan jämföras med vad som uttrycks i testamentet.
- Uppgifter till styrkande av att formkravet i testamentet inte är uppfyllt, till exempel att vittnena inte var på plats samtidigt när testatorn skrev under testamentet.
Rättegångskostnader i samband med mål om klander av testamente
Fördelningen av rättegångskostnader i mål om klander av testamente sker enligt de allmänna reglerna i 18 kap. rättegångsbalken. Huvudregeln är att den tappande parten ska ersätta motpartens kostnader, förutsatt att dessa varit skäligen påkallade för att tillvarata partens rätt. Detta innebär att en arvinge som väcker klandertalan riskerar att åläggas betalningsansvar för både sina egna och motpartens/motparternas kostnader om talan ogillas.
Det bör alltså betonas att det finns en processekonomisk risk vid klander av testamente och att en förlorad talan kan medföra betydande ekonomiska konsekvenser.
Sammanfattning
- Ett testamente måste uppfylla formkraven i ärvdabalken för att vara giltigt.
- Vittnen får inte vara närstående till testatorn eller på annat sätt jäviga.
- Ogiltighet kan även föreligga om testatorn varit under inflytande av en psykisk störning, otillbörligt påverkad, tvingad eller vilseledd, m.m.
- Testamentet måste delges arvingarna, som har sex månader på sig att klandra det.
- När tidsfristen passerat eller testamentet godkänts, vinner det laga kraft.
Är du i en situation där du överväger att klandra ett testamente eller funderar över hur du ska hantera ett testamente? Ta hjälp av jurist med gedigen erfarenhet av arvsrätt för en ordentlig bedömning innan du går vidare. Processen kan vara komplex och beviskraven är höga, varför du tjänar på att få en ordentlig genomgång av förutsättningarna redan i ett tidigt skede. Vid osäkerhet om hur ett utfall i domstol kan bli kan i vissa fall en förlikning mellan parterna vara att föredra, då det kan bespara parterna en domstolsprocess med osäkert utfall och onödiga processkostnader.
Har du frågor om klander av testamente eller behov av konkret och specialiserad hjälp i ditt ärende? Ring oss på 0771-333 444. Du når oss 9-17 på vardagar.
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Läs mer om:
