En process om vårdnad, boende och umgänge kan pågå under lång tid, ibland i flera år. Under processens gång kan familjerätten genomföra utredningar, parterna kan delta i samarbetssamtal eller medling, och tingsrätten kan fatta tillfälliga (interimistiska) beslut som gäller tills vidare. Processen avslutas antingen genom att föräldrarna når en slutlig överenskommelse, som kan stadfästas i dom, eller genom att tingsrätten meddelar dom efter huvudförhandling.
Det umgänge som fastställs i domen eller reglerats i avtal som godkänts av socialnämnden ska följas av båda parter. Samtidigt finns det inget som hindrar att föräldrarna tillfälligt gör avsteg eller justeringar, så länge de är överens. Men vad händer när en av föräldrarna vägrar att följa tingsrättens beslut om umgänge? Vilka möjligheter har den andra föräldern när en dom om umgänge inte efterlevs?
Verkställighet av umgänge
Regelverket avseende verkställighet av domar, beslut eller avtal återfinns i 21 kap. föräldrabalken. Det utrycks i 21 kap 1 § föräldrabalken att: ”Vid verkställighet ska barnets bästa komma i främsta rummet […] Vilket är samstämmigt med principen om barnets bästa som är avgörande i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.
När umgänge som följer av dom, beslut eller avtal inte efterlevs bör umgängesföräldern i första hand söka kontakt med boendeföräldern och uppmana denne att medverka till vad som är reglerat. Detta kan göras via juridiskt ombud eller på egen hand. Ett bra alternativ är också att söka en lösning genom samarbetssamtal i familjerätten. Om boendeföräldern ändå inte följer domen så kan umgängesföräldern lämna in en ansökan om verkställighet till tingsrätten. Sökanden ska då vända sig till den tingsrätt där barnet har sin hemvist.
Handläggning av verkställighetsärenden i tingsrätten
När man begär verkställighet har tingsrätten i första hand att försöka få boendeförälder att frivilligt lämna över barnet för umgänge enligt dom. Domstolen kan som ett led i detta förordna om medling mellan parterna. Då får en lämplig person uppdraget att träffa parterna för att försöka hitta en frivillig lösning. Tiden för medlingsuppdrag i ett verkställighetsärende är två veckor.
I de fall där en frivillig lösning inte är möjlig måste tingsrätten pröva frågan. Tingsrätten ska främst utgå från barnets bästa vid prövning av frågan. Man ska också ta hänsyn till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad. Tingsrätten ska vägra verkställighet om det är uppenbart att ett sådant beslut skulle strida mot barnets bästa. Domstolen prövar då om det föreligger nya omständigheter eller förhållanden som har uppstått efter att tingsrätten avkunnade sin dom och bedömer om det uppstår risker för barnet om umgänget verkställs. Det kan exempelvis avse situationer där en förälder återfallit i missbruk eller kriminalitet alternativt om det finns andra uppgifter som talar för att barnets säkerhet skulle riskeras som en följd av att umgänget verkställs.
Föreläggande om vite vid verkställighet av umgänge
Vid ansökan om verkställighet kan sökande framställa yrkande om s.k. tvångsmedel. Det innebär ifråga om verkställighet av umgänge primärt om vitesföreläggande eller sekundärt och i sällsynta fall om hämtning av barn genom polisen försorg. Tingsrätten har även möjlighet att fatta beslut om tvångsmedel utan att en part framställt en sådant yrkande.
Vitet ska fastställas till ett belopp som kan antas bryta motståndet hos den förälder som inte följer domen. Om verkställigheten handlar om ett umgänge kan vitesföreläggandet gälla för en viss tid, exempelvis tre eller sex månader. Ett så kallat löpande vite. Löpande vite innebär att den som bryter mot domen ska betala ett visst belopp för varje tillfälle under den bestämda perioden som den inte följer domen
Att inte följa det fastställda umgänget i tingsrättens dom kan således få stora ekonomiska konsekvenser. Det kan dessutom i längden kan komma att läggas till grund för att ifrågasätta boendeförälderns lämplighet som vårdnadshavare.
Ansvar för kostnader i samband med mål om verkställighet
I mål om verkställighet kan den tappande parten åläggas att ersätta den vinnande parten för dennes rättegångskostnader. Vilket då innebär att den som förlorar processen betalar för både sina egna och motpartens ombudskostnader. Detta ger ytterligare en dimension av risktagande för parterna och vidare incitament för att inte avvika från vad som reglerats i dom, beslut eller avtal som godkänts av kommunens socialnämnd.
Vid övervägande om verkställighetstalan är rätt väg att gå bör alltid en familjerättsjurist konsulteras innan process inleds, dels för att pröva om en utomrättslig lösning går att nå, dels för handfast hjälp i processen i domtol.
Vid frågor eller behov av konkret och specialiserad hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 9-17.
Umgänge med barn – En guide till juridiken
Vårdnadstvist – en guide. Så fungerar processen steg för steg
Ansökan om ensam vårdnad och avgörande faktorer i vårdnadsmål
Familjerätt – kostnadsfri juridisk rådgivning i frågor om barn & familj
