Om en av parterna inte vill medverka till en bodelning eller om man inte kommer överens om till exempel vad som ska bodelas, vem som ska ta över bostaden eller vad en viss tillgång har för värde måste man ansöka om en bodelningsförrättare för att tvinga fram en bodelning. Många vet inte vet vad en bodelningsförrättare egentligen innebär varför detta inlägg syftar till att klarlägga och ge svar på de vanligaste frågorna.
Hur ansöker man om en bodelningsförrättare?
Ansökan sker till tingsrätten. Ansökningsavgift om 900 kr ska betalas in samtidigt med ansökan.
Vem utser bodelningsförrättare?
Den som ansöker kan själv ge förslag på en lämplig person för uppdraget. Det vanligaste är dock att tingsrätten utser en lämplig advokat eller jurist.
Vad kostar det och vem betalar?
De flesta bodelningsförrättare begär förskottsbetalning motsvarande 3-4 timmar av båda parter innan sammanträde sker och begär därefter löpande betalning. Timarvodet bestämmer bodelningsförrättaren själv, där lägsta timarvodet motsvarar rättshjälpstaxan (år 2022: 1805 kr). Bodelningsförrättaren har rätt att få betalt för sina kostnader och har ingen skyldighet att fortsätta arbetet med bodelningen om betalning inte sker. Parterna är solidariskt betalningsansvariga för arvodet oaktat vem som ansökte. Om en av parterna inte betalar sin faktura kan bodelningsförrättaren kräva betalning av den andre.
Kan man få hjälp med sina kostnader?
Det finns ingen rätt till rättshjälp eller rättsskydd, utan det är privat betalning som gäller.
Vanligtvis kallar bodelningsförrättaren till ett första möte där syftet är att gå igenom vilka tillgångar och skulder som finns, vilka tvistefrågor som finns och undersöka om det finns möjlighet att nå en lösning i samförstånd. Om en samförståndslösning inte kan nås fortsätter en skriftväxling där var part anger sin ståndpunkt i tvistefrågorna och inkommer med bevis som styrker ståndpunkten. Ibland kan det vara aktuellt att inhämta värderingar, t.ex. för att bestämma fastigheters värde. När bodelningsförrättaren anser att parternas inställning i tvistefrågorna är klarlagda meddelas ett beslut.
Kan bodelningsförrättaren inhämta underlag?
Bodelningsförrättaren har inga befogenheter att inhämta till exempel ekonomiskt underlag från banker eller ens möjlighet att kräva uppgifter från parterna. Dock finns möjligheten att inhämta värderingar av t.ex. bostaden. Tyvärr ger detta utrymme för att en part kan förhala och försvåra bodelningen. Noteras bör att en bodelningsförrättare inte har någon utredningsskyldighet som till exempel tingsrätten har i vissa mål.
Vad kan bodelningsförrättaren göra om en part inte vill medverka?
En bodelningsförrättare kan inte tvinga en part att samarbete och har därför ingen möjlighet att påskynda processen. Vår erfarenhet är att bodelningsförrättare agerar mycket olika i en sådan situation. Vissa göra ingenting och menar att de inte kan fatta ett beslut. Andra fattar ett beslut på det underlag som finns ingivet, vilket innebär att den part som samarbetar ofta får igenom sina ståndpunkter och uppfattningar.
Behöver man ett eget ombud?
Bodelningsförrättaren är inget ombud utan ska förhålla sig opartisk gentemot båda parterna. Det kan därför vara på sin plats att ha ett eget ombud, speciellt om det finns komplexa frågor.
Vad händer efter ett beslut?
Ett beslut ska delges parterna, som därefter har viss tid på sig att överklaga beslutet till tingsrätten (s.k. klander av bodelningsbeslut).
Har du fler frågor? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.
