I denna artikel beskriver vi vilken funktion en boutredningsman eller skiftesman har i samband med arvskifte samt vilka befogenheter dessa har. Vi redogör också för hur beslutsfattande fungerar i ett dödsbo och pekar ut några saker som kan vara viktiga att beakta innan du begär att boutredningsman eller skiftesman förordnas.

När någon går bort kan det ibland uppstå oenighet bland de som har beslutanderätt i dödsboet (dödsbodelägarna). Detta kan leda till att dödsboets egendom riskerar att skadas eller att dess ekonomiska situation försämras. Anledningarna till oenighet kan variera stort och kan handla om juridiska, ekonomiska eller känslomässiga frågor. I sådana situationer finns det möjlighet att ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman eller skiftesman utses. Det är dock viktigt att förstå detta förfarande innan en ansökan görs.

Vad är ett dödsbo och hur förvaltas det?

När en person går bort uppstår en självständig juridisk person i dennes ställe – ett så kallat dödsbo. Dödsboet övertar den avlidnes rättigheter. Dödsbodelägarna är skyldiga att utreda boets tillgångar och skulder och upprätta bouppteckning samt att gemensamt förvalta boet med målet att avveckla det.

Att förvalta ett dödsbo innefattar i praktiken många olika uppgifter. Exempelvis  betala räkningar, tömma och städa bostaden, säga upp den avlidnes abonnemang och prenumerationer, försälja fordon, fastigheter, aktier och fonder, se till att försäkringar finns, förvalta bolag, hantera avtal samt deklarera och betala skatt. När dödsboets skulder har betalats och övriga förpliktelser fullgjorts, genomförs ett arvskifte genom att ett arvskiftesavtal upprättas och undertecknas av delägarna. Detta avtal reglerar hur boets tillgångar ska fördelas mellan dödsbodelägarna.

Beslutsfattande inom dödsboet

Som utgångspunkt dödsbodelägarna ett dödsbo gemensamt, med så kallad samförvaltning. Beslut kan som huvudregel endast fattas om det råder enighet. Alla dödsbodelägare har rättighet och skyldighet att delta i förvaltningen, och varje delägares röst är lika mycket värd. Exempelvis har en delägare som har rätt till en tiondel av boet lika stor ”rösträtt” som den delägare som har rätt till nio tiondelar av boet. Majoritetsbeslut eller beslut baserade på storleken av andel i boet gäller alltså inte.

Vissa undantag från huvudregeln gäller för brådskande förvaltningsåtgärder som inte kan skjutas upp utan risk för att dödsboet tar skada. I dessa fall kan en dödsbodelägare agera på egen hand, även om övriga delägares samtycke inte kunnat inhämtats. Ett godtagbart skäl kan till exempel vara att åtgärda en pågående vattenläcka i en bostad som ägs av dödsboet.

Kretsen av dödsbodelägare

• Legala arvingar (arvingar enligt lag)
• Universella testamentstagare (personer som ärver en viss andel av kvarlåtenskapen enligt testamente)
• Efterlevande make/maka kan vara dödsbodelägare genom rätt till bodelning eller som legal arvinge beroende på omständigheterna.
• Efterlevande sambo är dödsbodelägare tills bodelning sker eller det klargjorts att bodelning inte ska ske (bodelning ska påkallas senast vid bouppteckningsförrättning).
• Legala eller testamentariska efterarvingar till någon från vilken den avlidne tagit arv med fri förfoganderätt.
• Arvingar till tidigare avliden make som avstått från sitt arv till förmån för efterlevande make enligt 3:9 ärvdabalken.

Legatarier (testamentstagare som har rätt till en viss sak eller viss summa enligt testamente) är inte dödsbodelägare. Efterarvinge till den avlidne är inte heller dödsbodelägare.

Boutredningsman – syfte och funktion

Som nämnts ovan förvaltas dödsboet som huvudregel gemensamt av dödsbodelägarna. Detta kan leda till låsningar som försvårar en effektiv avveckling av boet. Utdragna konflikter kan göra dödsboet handlingsförlamat och orsaka skada. En säkerhetsventil i sådana situationer är att överlämna förvaltningen till en särskilt förordnad boutredningsman.

Vem kan begära att boutredningsman utses?

• Dödsbodelägare, antingen individuellt eller gemensamt.
• Legatarier, om det är nödvändigt för verkställandet av legatet.
• Testamentsexekutor, som ska utses till boutredningsman om inte särskilda skäl talar emot det.
• Borgenärer (någon som har fordringar på dödsboet), särskilt om dödsboet är på obestånd eller om borgenärens rätt annars kan äventyras.

Ansökan och val av boutredningsman

Man gör ansökan om en boutredningsman skriftligt till tingsrätten där den avlidne var folkbokförd den 1 november året innan. Viss information måste framgå av ansökan enligt 19 kap. 2 § ärvdabalken, och en avgift om 900 kr ska betalas till tingsrätten. Om inte alla dödsbodelägare skriver under ansökan ska) övriga delägare få möjlighet att yttra sig. Tingsrätten ska förordna en boutredningsman som är kvalificerad för uppdraget baserat på boets beskaffenhet. Dödsbodelägarna kan föreslå en särskild boutredningsman, vilket tingsrätten ska ta hänsyn till, men även borgenärers intressen måste beaktas. Om dödsbodelägarna är eniga om valet, tillsätts normalt den föreslagna boutredningsmannen. Vanligtvis utses en advokat eller jurist till boutredningsman.

Boutredningsmannens uppdrag och befogenheter

Boutredningsmannen har rätt att själv utreda och förvalta boet, företräda boet gentemot tredje man, samt fatta beslut i vissa tvistiga frågor inom delägarkretsen. Förvaltningen ska ske effektivt och med inriktning på en skyndsam avveckling av boet. Boutredningsmannen ska agera opartiskt och ta hänsyn till dödsbodelägarnas, borgenärernas och andra rättsägares intressen.

I vissa frågor som väsentligt kan påverka dödsbodelägarnas behållning ska deras åsikter inhämtas, i den mån det är lämpligt. Detta kan exempelvis gälla avveckling av företag eller uppgörelser med fordringsägare.

Boutredningsmannen måste begära dödsbodelägarnas skriftliga samtycke för överlåtelse av fastighet eller tomträtt som tillhör dödsboet. Om delägarna inte samtycker, måste tillstånd sökas från domstol, som bara beviljar försäljning om särskilda skäl föreligger. Ett exempel på ett godtagbart skäl är att en fastighet måste säljas för att betala dödsboets skulder.

Arvskifte

När boet har förberetts för skifte genom att legat delats ut och skulder betalats, ska arvet skiftas ut till dödsbodelägarna. Delägarna ska i första hand enas om hur tillgångarna fördelas i arvskiftet och boutredningsmannen ska i första hand försöka få delägarna att nå en samförståndslösning.

Om en samförståndslösning inte är möjlig, kan boutredningsmannen ta på sig rollen som skiftesman och genomföra ett tvångsskifte. Vid tvångsskifte kan boutredningsmannen fatta beslut i tvistiga frågor mellan delägarna. Beslutet ska motiveras och delges delägarna. Om någon är missnöjd med beslutet eller delar av det, har de rätt att klandra arvskiftet genom att väcka talan vid den tingsrätt som förordnat boutredningsmannen, inom fyra veckor från delgivning. Om inte klander sker inom denna tid, vinner beslutet laga kraft och egendomen ska skiftas enligt beslutet.

Testamentsexekutor och dennes roll vid arvskifte

En testator kan i sitt testamente föreskriva att en eller flera personer ska förvalta dödsboet som testamentsexekutor. Testamentsexekutorn har rätt att ta över förvaltningen av dödsboet från dödsbodelägarna och kan självständigt agera i syfte att verkställa testamentet. Till skillnad från vad som gäller för boutredningsman så kan en testamentsexekutor sälja även fastigheter utan dödsbodelägarnas samtycke. Detta fordrar dock att detta är i enlighet med testamentet. Testamentsexekutorn har även rätt att begära att boutredningsman utses, och ska då i första hand själv förordnas. Exekutorn kan också utan särskilt förordnande agera skiftesman.

När behöver du juridisk hjälp?

Den som överväger att begära att boutredningsman utses tjänar många gånger på att ta enskild rådgivning av en erfaren arvsrättsjurist innan ett sådant beslut fattas. Detta på grund av att det inte är säkert att det är rätt väg att gå eller att boutredningsmannen inte kan åstadkomma det man önskar. I vissa falla måste en dödsbodelägare själv driva en process för att klandra laglottkränkning eller klander av testamente, m.m. Möjligheterna att ”få rätt” bör också klargöras innan begäran om boutredningsman sker, detta då kostnaderna ibland kan bli påtagliga för dödsboet eller i värsta fall den enskilde som begärt att boutredningsmannen förordnats. Bortom detta så finns det såklart många situationer där förordnande av boutredningsman eller skiftesman är helt central för att komma vidare.

Har du frågor om boutredningsman eller arvsrätt i allmänhet så är du varm välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för rådgivning.

Läs mer om:

Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?