Renovera bostadsrätt – kan styrelsen stoppa dina planer?
renovera bostadsrätt

Stockholms innerstad är en het marknad för vindsvåningsspekulanter. Numera behöver en bostadsrättsförening inga tillstånd för att fritt få disponera över sina råvindar. Genom att exploatera råvind eller annan biyta, t.ex. källare som kan bli nästa heta biyta att exploatera kan föreningen stärka sin ekonomi på både kort och lång sikt. Samma drivkraft har enskilda bostadsrättshavare som, efter att ha investerat mycket pengar i köpet av sin lägenhet, lägger ytterligare medel på renoveringen av sina lägenheter. Det är många som vänder sig till oss med frågor om sina planer på att renovera sin bostadsrätt.

Renovera bostadsrätt, vad får man göra?

Definitionen av renovering är att förändra ett objekt till ett skick som ur funktionssynpunkt är jämförbart med nytt skick. I praktiken tar renoveringar sig uttryck i bl.a. öppna planlösningar, flyttade kök och badrum samt uppfräschade ytskikt. Syftet med renoveringarna är i de flesta fall att öka värdet på bostadsrättslägenheten.

Vilka friheter kan en bostadsrättshavare då ta sig? Har styrelsen något alls att säga till om när det kommer till en bostadsrättshavares renoveringsplaner?

En bostadsrättshavare har, till skillnad från innehavaren av en vanlig hyresrätt, en betydligt större handlingsfrihet när det gäller förändringar av den ”egna” lägenheten. Det har dock ansetts viktigt att begränsa den enskildes frihet i nyttjandet så att en ändamålsenlig förvaltning och skötsel av huset inte försvåras (prop. 2002/03:12 s. 49-50). Detta uttrycks i lagtext på följande sätt.

Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar:

  1. ingrepp i en bärande konstruktion,
  2. installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,
  3. installation eller ändring av anordning för ventilation,
  4. installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet, eller
  5. någon annan väsentlig förändring av lägenheten.

Gränsen för bostadsrättshavarnas autonomi när det gäller renovering är inte helt tydlig. Åtgärder avseende bärande konstruktioner och ledningar för avlopp, värme, gas, vatten, ventilation eller avseende eldstad och rökkanal är uttryckligen sådana som man inte bör vidta utan att styrelsen har fått säga sitt.

Väsentlig förändring

Att som bostadsrättshavare avgöra vad som utgör en väsentlig förändring av lägenheten är dock svårare. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen står det att ändringar av sådana ledningar eller kanaler som föreningen enligt 12 § svarar för (dvs. elledningar och ventilationskanaler som tjänar fler än en lägenhet) normalt är hänförliga till förevarande punkt. Vidare kan, enligt förarbetena, underlåtenheten att ta tillvara på en lägenhets karaktärsdrag eller dess kulturhistoriska värde vara en sådan väsentlig förändring som kräver styrelsens tillstånd. T.ex. har Svea hovrätt ansett att installationen av en kamin var att betrakta som en väsentlig förändring (ärende nr ÖÄ 9037-12).

En styrelse får inte vägra att medge tillstånd till åtgärderna i  om inte åtgärderna är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Behovet av objektiva skäl aktualiserades i rättsfallet RH 1994:28. En förening hade yrkat att bostadsrättshavaren skulle bli skyldig att återställa lägenheten till skicket den haft före den aktuella renoveringen. Som grund för yrkandet angavs att bostadsrättshavaren utan tillstånd från styrelsen företagit en avsevärd förändring i sin lägenhet. Hovrätten konstaterade att ”[e]nbart den omständigheten att ombyggnaden skett utan erforderligt tillstånd utgör […] inte tillräckliga skäl för att bifalla käromålet”. Föreningen hade behövt bevisa att bostadsrättshavarna, utöver avsaknad av tillstånd, också hade orsakat en påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Om man inte får styrelsens godkännande

Vad ska man som bostadsrättshavare göra om man är missnöjd över att inte ha fått styrelsens medgivande till planerade renoveringsåtgärder eller om man anser att styrelsens skäl för sin vägran inte är objektivt godtagbara?

Ett alternativ är att lägga renoveringsplanerna på is. Ett andra alternativ är att inte bry sig om styrelsen och renovera ändå. I denna situation befann Brf Storken 11 sig när en bostadsrättshavare utan tillstånd vidtagit omfattande renoveringsåtgärder. (Se Stockholms tingsrätts dom i mål nr T 3987-10, dom 2012-04-24.) Föreningen yrkade bl.a. att bostadsrättshavaren skulle förpliktas att återställa badrum och kök. Domstolen konstaterade att bostadsrättshavaren hade behövt styrelsens tillstånd för att få flytta badrum och kök med tillhörande omdragning av ledningar. Föreningen ansågs dock inte ha lyckats visa att den genomförda renoveringen inneburit någon påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Hade denna renovering gjorts idag hade Brf Storken 11, förutom att driva en talan om återställande i tingsrätt, också kunnat säga upp medlemmen. Sedan den 1 januari 2023 är detta en ny grund för förverkande och uppsägning: uppsägning får ske ”om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.” Risken att sägas upp är något varje medlem måste ha i åtanke om renoveringar görs utan uttryckligt godkännande av föreningen.

Från och med januari 2023 finns det en ny möjlighet

En bostadsrättshavare som är missnöjd med styrelsens beslut får begära att hyresnämnden prövar frågan. Innan denna lagändring låg det på bostadsrättshavaren att stämma in föreningen till tingsrätten. En sådan process tar lång tid och är kostsam. En prövning i hyresnämnden blir billigare. Det återstår att se hur mycket snabbare den är.

Som noterat ovan så är otillåten renovering uppsägningsgrundande. Bestämmelsen om krav på tillstånd var tidigare tandlös. Den har dock tuffats till i och med att en förening kan säga upp den medlem som har gjort tillståndspliktiga renoveringsåtgärder utan tillstånd. Detta är något att ha i åtanke när du planerar för stora renoveringar.

Lycka till med att renovera din bostadsrätt! Och glöm inte att göra en ordentlig bakgrundskoll av den hantverkare du anlitar.

Ibland kan styrelsen kräva att du skriver under ett s.k. ombyggnadsavtal innan du genomför din renovering. Läs mer om det här. 

Här hittar du några viktiga punkter att tänka på innan du anlitar en hantverkare.

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt 

Om du har fler frågor om att renovera bostadsrätt är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för rådgivning på 0771-333 444

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

 

 

 

 

Vårdnad

Vårdnad

Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn

Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid. 

 

Vårdnadshavarens beslutsfattande

”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.

Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:

  • Val av skola och förskola
  • Ansökan om pass
  • Beslut om sjukvård
  • Flytt och ändring av folkbokföringsadress

Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)

Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.

Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.

Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?

Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.

FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.

Så blir man vårdnadshavare

  • Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
  • Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.

Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.

När kan ensam vårdnad aktuellt?

Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:

  • Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
  • Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna  där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas 

Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.

I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.

Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till

Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.

När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?

Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.

Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.

Läs mer:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist

 

Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:

  • Val av skola och förskola
  • Ansökan om pass
  • Beslut om sjukvård
  • Flytt och ändring av folkbokföringsadress

Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)

Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.

Vad säger lagen om vårdnad av barn?

Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.

En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.

Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.

Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?

Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.

FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.

Så blir man vårdnadshavare

  • Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
  • Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.

Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.

När kan ensam vårdnad aktuellt?

Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:

  • Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
  • Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.

I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.

Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till

När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?

I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.

Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.

Läs mer:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist