Vad händer egentligen när en vårdnadstvist hamnar i domstol?

En konflikt om vårdnad, boende och umgänge kan uppstå av många olika skäl. En hög konfliktnivå och oro kring praktiska, ekonomiska och känslomässiga frågor påverkar ofta hela familjen – inte minst barnen. Men hur bedömer domstolen barnets bästa? Vilken betydelse har barnets egen vilja? Och vilka misstag ser erfarna familjerättsjurister att föräldrar ofta gör?

Therese Pehrsson Ghahraman har arbetat med familjerätt och vårdnadsmål under många år. I den här intervjun berättar hon om sina erfarenheter som ombud i vårdnadstvister, om vad hon har lärt sig efter att ha mött många föräldrar i konflikt och om vad hon önskar att fler föräldrar visste innan en tvist går så långt som till domstol.

Du har arbetat med familjerätt och bland annat vårdnadsmål i många år. Vad var det som gjorde att du började arbeta med just vårdnadsmål – och vad är det som fortfarande engagerar dig?

Jag drogs till familjerätten eftersom juridiken där får en konkret betydelse för människors liv. Man arbetar inte bara med lagar och bevisning, utan med relationer, föräldraskap och människor i en svår och omvälvande period. Förhoppningsvis kan mitt arbete i förlängningen ge barnen en större trygghet och stabilitet. Det som fortfarande engagerar mig är just det – barnen.

Vad är det svåraste respektive det mest givande med att företräda klienter i vårdnadstvister?

Det svåraste är att konflikterna ofta är starkt känslomässiga samtidigt som barnen påverkas av allt som händer. Som ombud måste man kunna ta till exempel klientens oro på allvar men samtidigt behålla ett professionellt och långsiktigt perspektiv.

Det mest givande är när man kan bidra till en lösning där båda föräldrarna och barnen kan hamna i en trygg och bra situation som håller över tid och där ytterligare tvister inte är nödvändiga.

När en förälder kommer till dig för första gången – vad försöker du framför allt förstå om familjens situation?

I generella drag handlar det om att få en helhetsbild av situationen och förstå vad som lett fram till att klienten kontaktat mig. Det är viktigt att lyssna på klientens upplevelser men också tidigt identifiera barnets situation – hur barnet bor, hur kontakten med föräldrarna fungerar och hur barnet själv upplever sin situation.

Jag försöker särskilt identifiera om det finns frågor som behöver hanteras snabbt, exempelvis oro för att barnet far illa eller en situation kring boende eller umgänge som inte fungerar.

Många vårdnadstvister börjar egentligen långt innan någon lämnar in en stämningsansökan. Finns det något du brukar rekommendera föräldrar att göra – eller undvika att göra – när konflikten börjar tillta?

Jag brukar rekommendera att hålla kommunikationen saklig, kortfattad och inriktad på barnet, även om det kan vara svårt när konflikten tilltar. Försök att hålla fokus på de frågor som rör barnet och på hur situationen kan lösas framåt.

Även samarbetssamtal genom kommunens familjerätt eller kontakt med en opartisk jurist för att försöka nå en överenskommelse kan vara en god idé. Om det däremot handlar om olämplighet hos den andra föräldern och det finns risker för barnet är det bäst att som förälder ta hjälp av ett eget ombud i ett tidigt skede.

Vilka är de vanligaste misstagen du ser att föräldrar gör när konflikten har blivit så allvarlig att en domstolsprocess börjar närma sig?

Ett vanligt misstag är att fokus hamnar på konflikten med den andra föräldern i stället för på barnets behov. Ett annat är att barnen dras in i konflikten, exempelvis genom att användas som budbärare eller, direkt eller indirekt, förväntas ta ställning för den ena föräldern.

Jag ser också att föräldrar ibland agerar väldigt snabbt när konflikten eskalerar. Man kanske skickar meddelanden när man är väldigt upprörd, fattar ingripande beslut om barnet på egen hand eller gör saker som känns motiverade i stunden men som senare kan bli svåra att förklara.

Ett annat misstag är att lägga väldigt mycket energi på att visa allt som den andra föräldern har gjort fel. Som ombud behöver jag ofta hjälpa klienten att sortera i vad som hänt.

Föräldrar som hamnar i vårdnadstvister kan ha väldigt starka känslor kring hur den andra föräldern agerar. Hur brukar du som jurist hjälpa en klient att skilja mellan det som är känslomässigt viktigt och det som faktiskt har juridisk betydelse?

Genom att vara tydlig och ärlig med klienten. Många gånger går även klienten igenom ett trauma som behöver bearbetas. Det är viktigt att klienten får uttrycka sina känslor och berätta om det som har hänt.

En viktig del av min roll blir sedan att hjälpa klienten att sortera i det som har hänt och förklara vilka omständigheter som kan ha betydelse i en vårdnadsprocess. Det som har varit svårt eller sårande i föräldrarnas relation är inte alltid sådant som har betydelse när domstolen ska bedöma vad som är bäst för barnet.

Barnets bästa är det centrala i mål om vårdnad, boende och umgänge. Men hur ser det egentligen ut i praktiken – vad tittar domstolen på när barnets bästa ska bedömas?

Domstolen ska göra en helhetsbedömning. Bland annat beaktas risken för att barnet far illa, barnets behov av trygghet och kontinuitet, föräldrarnas omsorgsförmåga och samarbetsförmåga, barnets kontakt med båda sina föräldrar samt barnets vilja med beaktande av ålder och mognad.

Det är viktigt att förstå att det inte alltid är enkelt att avgöra vad som är bäst för barnet. Omständigheterna ser olika ut i varje familj och det som är avgörande i ett mål behöver inte vara avgörande i ett annat.

Jag upplever också att det ofta finns ett glapp mellan förälderns och domstolens perspektiv. Föräldern kan vara väldigt fokuserad på sådant som har hänt tidigare, medan domstolen framför allt behöver avgöra vilken lösning som vid en samlad bedömning är bäst för barnet framåt.

Vilken betydelse har barnets vilja i domstolens bedömning? Och vad händer om barnets vilja verkar påverkas av föräldrarna?

Barnets vilja får större betydelse i takt med barnets ålder och mognad. Det finns ingen lagstadgad åldersgräns men min erfarenhet är att man i mycket stor utsträckning lyssnar på barn som är över tolv år. Men en bedömning måste göras i det enskilda fallet.

Om det finns tecken på att barnet har påverkats behöver man vara försiktig. Barnet kan hamna i svåra lojalitetskonflikter när föräldrarna är osams. Min erfarenhet är dock att det ofta är mycket svårt att visa att barnet faktiskt har blivit påverkat.

Det är också viktigt att inte automatiskt utgå från att ett barns inställning beror på påverkan bara för att barnet uttrycker något som den ena föräldern inte håller med om.

Du möter också föräldrar som är oroliga för våld, hot eller att barnet ska fara illa. Hur arbetar du med sådana uppgifter, och vad bör en förälder göra om det finns skäl för verklig oro för barnets säkerhet?

Sådana uppgifter måste alltid tas på stort allvar. Jag ber klienten att konkretisera vad som har hänt så långt det är möjligt och går därefter igenom den dokumentation och övriga bevisning som kan finnas.

Om det finns en verklig oro för barnets säkerhet bör föräldern omgående kontakta socialtjänsten och, vid misstanke om brott, polisen. Vid akut fara måste barnets skydd komma först, och föräldern bör samtidigt snabbt söka juridisk rådgivning om vilka åtgärder som behöver vidtas.

Många föräldrar undrar vilken betydelse sms, mejl, journalanteckningar, orosanmälningar och annan dokumentation kan få i en vårdnadstvist. Vad tycker du att en förälder ska tänka på när det gäller att dokumentera sådant som händer?

Sådan dokumentation kan få avgörande betydelse, men den kan också helt sakna bevisvärde. Det centrala är om materialet är relevant och tillförlitligt samt om det visar på ett återkommande mönster som har betydelse för barnet.

Jag brukar rekommendera att man sparar viktig kommunikation och dokumenterar konkreta händelser sakligt, gärna med datum, men utan att samla material för samlandets skull.

Har du någon gång behövt säga till en klient att du inte tycker att det är en bra idé att driva frågan vidare i domstol? Hur brukar du hantera den situationen?

Ja, det har jag. Min uppgift är inte att säga det klienten helst vill höra, utan att ge en ärlig och realistisk bedömning av möjligheterna, riskerna och konsekvenserna av en domstolsprocess.

Om jag bedömer att en process inte är rätt väg framåt är jag tydlig med det och försöker i stället presentera andra möjliga lösningar.

Vad brukar överraska föräldrar mest när de för första gången möter verkligheten i en vårdnadsprocess?

Hur lång tid en vårdnadsprocess kan ta och hur begränsade möjligheterna är att snabbt få till stånd en förändring.

En del förvånas också över att domstolen inte ska avgöra vem som har varit mest rättvis eller orättvis i föräldrarnas relation – fokus ligger på barnet och barnets framtida situation.

Det kan även komma som en överraskning hur svårt det är att bevisa vad som faktiskt har hänt, särskilt när föräldrarna lämnar helt olika uppgifter och ord står mot ord.

Efter att ha arbetat med många familjer i konflikt – finns det något du önskar att fler föräldrar förstod innan konflikten går så långt att den hamnar i domstol?

Jag önskar att fler föräldrar förstod hur mycket barn påverkas även när de vuxna tror att de lyckas hålla konflikten utanför. Barn märker tonfall, tystnad, blickar och spänningar. Även om den andra föräldern har brister eller bedöms vara olämplig är personen fortfarande barnets förälder och en del av barnets identitet.

Om du fick ge ett enda råd till en förälder som just nu står inför en vårdnadstvist – vilket skulle det vara?

Försök att betrakta varje beslut och varje meddelande utifrån barnets perspektiv: hjälper detta mitt barn eller fördjupar det konflikten? Håll fokus på barnets behov, agera sakligt och sök professionell hjälp tidigt.

Juridisk rådgivning om vårdnadsmål

Har du frågor om vårdnad, boende och umgänge eller är du i behov av konkret hjälp? Ring oss på  0771-333 444 för kostnadsfri rådgivning eller för att hitta en specialiserad familjerättsjurist för ditt ärende. Du når oss vardagar mellan 9–17.

Kan du inte ringa just nu eller är det utanför våra öppettider? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig!

Läs mer om vårdnastvister i länkarna nedan:

Vårdnadstvist – komplett guide och kostnadsfri rådgivning

Ansökan om ensam vårdnad och avgörande faktorer i vårdnadsmål