Vad ska man tänka på innan man lånar ut pengar?
Vad ska man tänka på innan man lånar ut pengar?

Det finns en hel del aspekter att ta i beaktande om man överväger att låna ut pengar till någon i ens närhet. När du som långivare (borgenär) lånar ut pengar till en låntagare (gäldenär) uppstår ett skuldförhållande, en fordran er emellan. Nedan går vi igenom de viktigaste frågeställningarna att bocka av inför en sådan situation.

Finns det någon betalningsförmåga hos gäldenären?

Vad händer om det inte finns någon reell återbetalningsförmåga hos den som du har lånat ut pengar till? Oavsett hur rätt du kan ha när det kommer till att få återbetalt så löser inte det problemet om det inte finns någon faktiskt möjlighet till verkställbarhet. Dvs. att i praktiken få åter sina pengar. Detta gäller även i situationer när en part t.o.m. genom dom från tingsrätten har fått rätt att få betalt och fordran således är fastställd.

Om det inte finns medel eller utmätningsbara tillgångar som kan täcka fordran så är det enda alternativet för den krävande parten att beskedligt ställa sig i kö och vänta till sådana utmätningsbara tillgångar finns hos gäldenären. Inte sällan i dessa situationer finns det en rad andra fordringsägare som också vill få sina fordringar täckta och som kan gå före ditt anspråk. s.k. prioriterade fordringsägare. I praktiken kan det alltså vara svårt att någonsin få sina pengar om gäldenären har en dålig betalningsförmåga och det finns andra fordringsägare som också vill ha betalt.

Hur säkerställer jag fordringen?

När parterna är överens om att ingå ett skuldförhållande är det bästa att upprätta ett skuldebrev. Här kan du få hjälp med att upprätta ett sådant. Skuldebrevet, eller revers som det också heter, reglerar parternas skuldförhållande och villkoren för detsamma. Här ska man ange fordringsbeloppet tydligt. Kanske även bakgrunden till fordringen, samt även villkor om ev. ränta och amorteringar. Det är därtill viktigt att ange när skulden ska förfalla till betalning.

Om man inte anger ett sådant villkor gäller skuldebrevslagens regler om återbetalning. Dvs. man ska  betala skulden på anmodan (begäran) från långivaren. Tidpunkten för återbetalning kan vara ett visst datum eller vid ett visst skeende. Tex. när man säljer en bostad, vid separation, skilsmässa m.m. Om skulden ska återbetalas när en bostad säljs kan parterna också reglera att fordran ska tas ur vinsten och där parterna redan i skuldebrevet kan ge ett uppdragsavtal till framtida mäklare att fördela en viss del av vinsten direkt till långivaren. Detta är ofta ett säkert sätt för att säkerställa att långivaren återfår pengarna.

Vid överföring av likviden är det alltid bra att i avsändar- och mottagarfältet ange just ”Lån till xxx”. Då går överföringen sedan att spåra i kontohistoriken. Glöm inte att bankerna normalt sett endast har tillgänglig historik tio år tillbaka varför det kan vara en god idé att spara ner eller skriva ut underlaget.

Tänk på preskriptionen!

Det är viktigt att komma ihåg att en fordran preskriberas efter tio år om inget preskriptionsavbrott sker. Dvs. rätten att kräva betalning enligt skuldebrevet går förlorad tio år efter att skulden uppkommit om inget preskriptionsavbrott skett innan. Ett preskriptionsavbrott kan till exempel vara att:

  • Skuldebrevet förnyas.
  • Låntagaren betalar av en del av lånet.
  • Låntagaren får en skriftlig påminnelse om skulden från långivaren.

Vid ett preskriptionsavbrott blir preskriptionstiden förnyad med ytterligare tio år och skuldebrevet löper då lika många år till.

Övriga saker att tänka på

Om skuldförhållandet är mellan makar bör man upprätta ett äktenskapsförord. Det gör skuldebrevet till enskild egendom så att fordran (för borgenären) och skulden (för gäldenären) inte ingår vid en ev. bodelning. Om skuldförhållandet är mellan förälder och barn kan det vara viktigt att fundera på hur skulden ska beaktas gentemot ev. syskon vid förälderns frånfälle. Ska fordran övertas av förälderns dödsbo eller ska skulden istället efterges som en gåva till barnet. Ska i så fall övriga syskon bli kompenserade på något vis. Detta kan man i så fall behöva reglera i ett testamente. Avslutningsvist är det viktigt att tänka på förvaring av skuldebrevet. Då detsamma inte registreras in någonstans är det av yttersta vikt att se till att skuldebrevet förvaras på säkert ställe.

Har du fler frågor? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Beställ Skuldebrev – Juristjouren

Beställ testamente – Juristjouren

 

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.