Gåvobrev fastighet
Gåvobrev fastighet

De två vanligaste sätten att överlåta en fastighet är genom köp och gåva. En fastighet kan också överlåtas genom bl.a. byte, bodelning, arv. I situationer när fastigheter t.ex. ska överlåtas från föräldrar till barn eller mellan makar och sambos aktualiseras frågan om vilken överlåtelseform – köp eller gåva – som är bäst.

De flesta har erfarenhet av fastighetsköp och vet hur man hanterar det i praktiken och även skattemässigt. Fastighetsgåvan, och fördelarna med den, är för många mindre bekant.

Köp eller gåva?

Det är värt att notera att valet mellan köp och gåva beror på fler faktorer än vad vi kan räkna upp och gå igenom här. Dock så vill vi lyfta fram några aspekter av fastighetsgåvan som är värd att ha i åtanke när frågan om fastighetsöverlåtelse till någon när och kär blir aktuell. Om du står i valet och kvalet mellan köp och gåva rekommenderar vi att ta kontakt med en jurist.

Fastighetsgåvan kräver, precis som köpet, upprättandet av en skriftlig handling (gåvobrevet). Av gåvobrevet, som ska vara undertecknad av både gåvomottagare och gåvogivare samt bevittnad, ska det framgå:

  • Vilken fastighet som avses.
  • Att gåvogivaren överlåter fastigheten till gåvomottagaren.
  • Om och vilken ersättning som ska utgå och andra villkor som gäller för gåvan (t.ex. arv och enskild egendom).

En av de största fördelarna med fastighetsgåvan är att den inte aktualiserar någon skattskyldighet. Varken reavinstbeskattning eller stämpelskatt (till denna sista del finns dock ett undantag; se nedan). Gåvomottagaren kommer, i och med gåvan, att ta över gåvogivarens anskaffningsvärde och beskattas utifrån detta värde vid en ev. framtida försäljning.

En gåva av fastighet kan ske mot ”vederlag” eller vara helt benefik. En benefik gåva är ”gratis”, dvs. mottagaren ska inte ge något till eller göra något för gåvogivaren för att få fastigheten. Vederlag, om sådant ska utgå, kan bestå i t.ex. övertagande av lån eller att gåvomottagaren utger ett kontantbelopp till gåvogivaren. Så länge ersättningens storlek är lägre än 85 % av fastighetens taxeringsvärde från föregående år är det att betrakta som en gåva och ingen stämpelskatt faller ut.

Ett exempel

Lars vill ge familjegården till sin son Stefan. Den är taxerad till 4 000 000 kr. Fastigheten är belånad till 3 500 000 kr. Som vederlag för fastigheten ska Stefan ta över lånet. Han kan dock inte ta över hela lånet om han vill undvika stämpelskatt eftersom lånet motsvarar 87,5 % av taxeringsvärdet.

När ett gåvobrev väl är upprättat, signerat och bevittnat skickar man det till Lantmäteriet för införande i fastighetsregistret.

Har du fler frågor om gåvobrev fastighet? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Bostadsjuridik – Juristjouren.se

Beställ Gåvobrev fastighet här

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.