I arvsrättsliga sammanhang stöter man ofta på begreppen arvslott och laglott. Dessa kan man av naturliga skäl lätt förväxla och missförstånd avseende begreppens betydelse är vanligt förekommande. Nedan följer en kort redogörelse över vanliga frågeställningar kopplat till vem som ärver och skillnaden på dessa centrala begrepp.
Den legala arvsordningen
Arvingarna är indelade i tre arvsklasser
- Bröstarvingar. Dessa är: Barn, barnbarn, o.s.v., i rakt nedstigande led.
- I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v., i rätt nedstigande led.
- I förstahand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.
Övrigt: Kusiner ärver inte. En efterlevande sambo ärver inte. Varje arvsklass ”töms” innan arvet vidare till nästa arvsklass. Finns det inga legala arvingar och inget testamente så är allmänna arvsfonden arvinge.
Makes arvsrätt
Om den avlidne efterlämnar en make (och mål om äktenskapsskillnad inte är pågående) ärver maken före de gemensamma barnen. Detta gäller också i förhållande till den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonbarn. Om inte annat framgår av testamente så tar den efterlevande maken hela arvet med fri förfoganderätt.
Detta innebär enkelt förklarat att arvet först tillfaller maken och vid dennes frånfälle sekundärt tillfaller den först avlidnes arvingar i första eller andra arvsklassen. Har den avlidne barn till vilka den efterlevande maken inte är förälder, s.k. särkullbarn, så har det barnet rätt till arv direkt.
Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken efter eget huvud kan disponera arvet som den vill. Undantaget att denne inte kan förfoga över det i sitt eget testamente. Utöver det finns en skyddsregel som tar sikte på att värna den först avlidnes arvingars rätt. Den kan aktualiseras om den efterlevande maken orsakat väsentlig minskning av egendomen som ärvts med fri förfoganderätt genom ex. gåva till de egna barnen.
Som framgår kan en efterlevande makes arvsrätt bli inskränkt genom testamente, detta med undantaget för den s.k. basbeloppsregeln som syftar till att försäkra en efterlevande make eller maka får behålla ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp. Detta omfattar vad denne erhåller och behåller genom bodelning, ev. enskild egendom, arv och testamente.
Bröstarvingars arvsrätt
Bröstarvingar tar lika stora lotter efter den avlidne, alltså är utgångspunkten att barn efter en avliden förälder delar kvarlåtenskapen mellan sig i lika delar.
Skulle dock ett barn vara avlidet träder dennes barn i dennes ställe (genom s.k. istadarätt). På detta sätt fördelar man sedan fortsatt arvet per gren. Alltså delar flera barnbarn på den delen som skulle tillkommit föräldern om denne varit i livet.
Skillnaden mellan arvslott och laglott
Hälften av den arvslotten som enligt lag ska tillfalla en bröstarvinge utgör dennes laglott. Detta är att betrakta som en miniminivå som inte kan inskränkas genom testamente.
Om en bröstarvinges rätt till laglott blir kränkt genom förälderns testamente måste bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet. Detta måste ske senast sex månader från det bröstarvinge tagit del av detta och sker genom att bröstarvingen framför sitt anspråk om laglott till testamentstagarna eller väcka talan i tingsrätt.
I normalfallet räcker det med att skriftligt framföra att sitt påkallande av jämkning av testamentet på ett sätt som går att bevisa.
Slutsats och avslutande råd
Laglottskyddet omfattar endast bröstarvingar. Detta innebär att det är möjligt att till fullo begränsa övriga arvingars arvsrätt genom ett formriktigt testamente, dock med vissa undantag för den s.k. basbeloppsregeln som omfattar efterlevde makes arvsrätt. Vidare är det viktigt att extra belysa att en bröstarvinge måste vidta en aktiv åtgärd för att få ut sin laglott om dennes rätt blir kränkt. Försitter bröstarvingen den aktuella tidsfristen att göra detta, eller förhastat godkänner testamentet, så är det oåterkalleligt.
Har du fler frågor kring arvsrätt? Då är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.
